Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

#116omdagen

”Jag är ständigt vettskrämd över att inte ha råd med att betala hyran” /Anonym

Vilket år fick du avslag på sjukpenning?
2016 den här omgång, men varit sjuk och sjukskriven sedan 2011

Hur längre hade du varit sjukskriven när du fick avslag?
8 månader den här omgång, övrigt se berättelsen.

Vad vill läkaren sjukskriva dig för och i vilken omfattning?
100 %. Magsäck full med blödande småsår, en gravt inflammerad tolvfingertarm och likaledes matstrupen. Nyopererad för förstorat hjärta, gravt benskör och nyupptäckt hypotyreos, trasig nacke mm

Hur försörjer du dig nu?

Hur motiverar Försäkringskassan sitt avslag?
De bedömer att jag kan ta ett normalt förekommande arbete.


Första gången var redan i slutet av 2012. Efter nästan 9 månader där jag sökte hjälp flera gånger på vårdcentralen, så tog men ett blodprov. En svårdiagnostierad bakteriell lunginflammation diagnostiserades januari 2011 med efterkommande 7 månader av antibiotika, så var jag på väg ut, men fick till en upptrappning istället.

September -11, 25%, sedan 50% för att ha hunnit upp i 75%, när jag drabbades av Svininfluensan februari 2012. Jag hann sova i 8 månader, när man ansåg att jag var frisk och överfördes till Arbetsförmedlingen.

Min arbetsgivare hade, på Försäkringskassan uppmaning, sagt upp mig, för att jag skulle kunna vara till arbetsmarknadens förfogande. Det tog ett tag innan de tog tag i mig, då de såg att jag var sjuk. Sen hamnade jag på en arbetsträning, fick en förkylning och rasade rakt ner i det där trötta, svarta hålet och AF förde över mig till FK igen.

Sen pågick en ringdans av förflyttning mellan AF och FK, Aktivitetsstöd sänkte mitt SGI till 65% av en 75%-ig tjänst under tiden. Men det värsta var väl ändå vården. Eller avsaknaden av vårdens hjälp.

Jag flyttade hem till Göteborg efter 30-årig frånvaro, då min far fick cancer, men under tiden som jag försökte ta hand om honom med, så blev jag bara sjukare och sjukare. Från att ha varit elitgymnast, huggit ved, skottat snö, etc, inte rökt, alltid tränat, cyklat eller promenerat till arbetet, så kunde jag nu inte gå upp för mina trappor till tredje våningen. Jag kunde knappt andas.

Sökte på vårdcentral, efter vårdcentral efter hjälp. Läkare som klappade mig på ryggen och sa ”ångest och övergångsåldern”, en sa att psykosomatiskt pga av min far, en tredje vägrade skriva läkarintyg då hen var trött på FK.

Jag träffade 11 läkare på 3 olika vårdcentraler i Gbg, stod knappt upprätt det sista, någon gissade på kristallsjuka när jag började ramla omkull. Vrålhögt blodtryck pressades ner med läkemedel. Kraftig medicinerad  med smärtstillande, istället för magnetröntgen och remiss till ortopeden, då min trasiga nacke blev trasigare.

Blodprov eller en remiss till endokrologen hade förklarat mycket, men inte. Det fanns ingen anledning att  skriva remiss i första taget. Då hade jag redan en diagnos, Osteporeos och var egentligen för vältränad och ung för att få den. Muskelsvaghet berodde på att jag inte rörde på mig….

Slutet november 2015 hamnade jag på akuten och man upptäckte att mitt hjärta var så förstorat att mina lungor var utträngda åt sidorna, dessutom saknades väggen mellan förmaken. Februari 2016 vågade de operera mig efter en långdragen förkylning, 7 timmar, 2 kirurger. 16 dgr på avdelning. Rullator med mig hem som var min följeslagare i nästan 6 månader. Komplikationer och Arytmi med inläggning vid 3 tillfällen.

Åtta månader efter operationen ansåg FK att jag var frisk och förde över mig till AF, som i sin tur 4 veckor senare satte mig att arbetsträna på ett hotell med städ och bädd. Hjärtskola / rehabiliteringen som skulle starta samtidigt fick jag inte gå, för då var jag inte till arbetsmarknadens förfogande. Med uppsågat bröstben, gravt benskör och nyupptäckt Hypotyreos, hann jag en introduktion, för att veckan efter bädda och städa ett dubbelrum innan jag svimmade.

Tillbaka till FK, ny ringdans mellan de två myndigheterna mellan 2016 tills idag, oktober -18. Man testade att skicka mig till en trä- och syverkstad med min trasiga nacke. Gissa vad som hände ….

Från att ha sökt akut på vårdcentralen igen i augusti -18, nu med vuxen son i släptåg, så fick vi skäll av läkaren, när vi inte accepterade diagnosen ”sommarförkylning”. Denna sommarförkylning visade sig var en magsäck full med blödande småsår, en gravt inflammerad tolvfingertarm och likaledes matstrupen. Då har jag sökt för kraftig slembildning i svalget och smärta runt naveln i magen i nästan ett år.

Jag är strax över 60 och borde vara bara det, men då vården inte tagit mig på allvar så sitter jag här.

Jag vet att det inte är FK:s ansvar att kräva av vården att göra undersökningar, men hade de haft den möjligheten som myndighet, så kanske jag ändå hade varit frisk nog att arbeta idag, att inte vara ensam.

Istället så slog vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sönder min fysiska och psykiska hälsa i småbitar.

Jag är glad de dagar jag orkar gå till affären, har jag tvättat en dag, så ligger jag 2 efteråt. Jag har slutat städa hemma, jag har gett upp mitt eget välbefinnande. Ständigt vettskrämd över att inte ha råd med att betala hyran, så jag blir bostadslös.

Vänner har försvunnit en efter en. Jag har inte råd att umgås med dom på deras villkor och de skall inte och kan inte alltid betala för mig. En kvällskurs föreslår någon, -”så du åtminstone träffar folk någon gång i veckan?!”. Visst, betalar du?!


Är du också en av de #116omdagen? Vi publicerar gärna din berättelse!
Har du fått avslag på sjukpenning eller indrag av densamma under pågående 
sjukskrivning under åren 2016 – 2018? 
Vill du berätta om det för att människor ska förstå bättre vad ett avslag/indrag kan få för konsekvenser?

Läs mer här om hur du kan delta i aktionen #116omdagen


#116omdagen tar avstånd från all form av rasism och främlingsfientlighet – och alla försök att utnyttja vår kritik mot nuvarande sjukförsäkringspolitik i syfte att gynna politiska partier med sådana värderingar.

Annons


%d bloggare gillar detta: