Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

#116omdagen

Från oss alla på #116omdagen: Här kommer vårt Almedalstal.

Ett år har gått med aktionen #116omdagen och sammanlagt 230 berättelser om avslag på sjukpenning trängs nu på vår blogg. Vi är även i år alldeles för sjuka för att delta i debatten och minglet i Almedalen, men det betyder inte att våra ord inte behöver höras. Så här kommer vårt Almedalstal.

Ibland ser vi att folk opponerar sig över rapporteringen om ökade avslag på sjukpenning. Som menar att det inte alls handlar om några stora mängder avslag. Nu senast var det en handläggare från Försäkringskassan som fladdrade förbi i twitterflödet och hävdade att hen inte alls kände igen sig från sitt jobb. I sina handlagda ärenden. 

Och det kanske inte är så konstigt. För i ärlighetens namn så är det ju en minoritet av den stora massan beslut som tas kring sjukpenning som landar i ett avslag. Företrädare för Försäkringskassan och ansvariga politiker brukar framhärda: ”De allra flesta får sin ansökan godkänd.” Och detta innebär ju rent praktiskt att de allra flesta beslut en handläggare tar borde vara positiva.

Men de senaste åren har avslagen på sjukpenning ökat. Därav protesterna. Den största ökningen har skett i gruppen som varit sjukskrivna längre än ett halvår. Men avslagen har också ökat i gruppen med förstagångsansökningar. Vi tänkte dröja kvar vid det här en stund för att sedan återgår till detta med minoritet och majoritet.

Du kanske har hört socialförsäkringsminister Strandhäll och Försäkringskassan tala om att 97 procent får sin ansökan om sjukpenning godkänd? Det är en korrekt siffra, men enbart när det gäller avslag på den första ansökan om sjukpenning. Där får cirka 3 procent avslag. Om vi tittar bakåt i tiden kan vi dock se att år 2014 var den siffran 0,9%. På tre år har alltså antalet avslag på första ansökan om sjukpenning mer än tredubblats. 

Antalet korta sjukfall är störst, förmodligen är de också de minst komplicerade. Rimligtvis borde både sjukdomens svårighetsgrad och komplexitet öka ju längre in i en sjukskrivning vi kommer. Trots detta är det i gruppen som fått avslag under pågående sjukskrivning (indrag) vi ser den största ökningen.

Under en treårsperiod har nämligen andelen indrag femdubblats, från 1,2% 2014 till 5,8% 2017. Om vi tittar på gruppen som varit sjukskrivna ett halvår har ökningen varit ännu större. 2014 var det ca 1% som fick indrag men 2017 var avslagen uppe i hela 8,5%. 

Om vi går in på gruppnivå kan skillnaderna vara enormt stora. I Norrbotten har exempelvis indragen sjukpenning vid dag 180 ökat med 2300% medan i regionen som har minst ökning, Östergötland, är ökningen på 520%. Även i olika sjukdomsgrupper finns det skillnader. Men att avslagen har ökat går igen överallt. 

Med alla dessa siffror vill vi belysa att högst sannolikt uppfattar mängden avslag beroende på vilket perspektiv vi har.

En läkare eller försäkringskassehandläggare som arbetar i Norrbotten upplever därför sannolikt att avslagen har ökat mer än någon som arbetar i Östergötland. Men även den som arbetar i Östergötland torde ha reagerat. För trots att ökningen där är väldigt mycket mindre, är det ändå en kraftig ökning.

Men vi kan alltså konstatera att avslagen ökat kraftigt både när det gäller avslag på första ansökan om sjukpenning och under pågående sjukskrivning.

Majoriteten av de som söker sjukpenning får dock fortfarande godkänt, även i de grupper avslagen ökat som mest, men för den skull kan vi inte låta bli att reagera på den dramatiska ökningen. 

För att en majoritet får sin sjukpenning beviljad betyder ju inte automatiskt att alla som behöver sjukpenning faktiskt får det. Att majoriteten får godkänt innebär inte heller att alla avslag är korrekta. Om vi skulle samla ihop oss som fått avslag under 2016-2018 är vi nära 130 000* personer. Det motsvarar antalet invånare i kommuner som Lund och Umeå, hela folkmängden i Jämtlands län eller mer än dubbla Gotlands.

Vi säger inte att alla avslag är felaktiga, men vi måste vi komma ihåg att alla sjuka som får avslag har en läkarbedömning i ryggen som säger att det finns ett behov av sjukskrivning. Att Försäkringskassan av någon anledning väljer att gå emot denna medicinska bedömning. Vi får inte heller glömma att det är människor vi talar om här, och att vi egentligen bara kan förstå om ett avslag är orimligt eller inte genom att granska den specifika situationen. Individens verklighet.

Vi skulle vilja påstå att berättelserna som publicerats inom ramen för aktionen #116omdagen visar på en mängd orimliga avslag, där svårt sjuka människor sparkats ut ur våra trygghetssystem på felaktiga grunder. Där Försäkringskassan – som säger sig ha en vision om att människor ska känna trygghet när livet förändras – istället är orsaken till att många människor i en mycket utsatt position lever i otrygghet.

Vi önskar att de personliga berättelserna om avslag på sjukpenning fortsättningsvis fick ta den plats i debatten om sjukförsäkringen som de borde ha. Utan att de viftas bort som anekdotisk bevisföring. Utan att dömas ut som otillförlitliga.

För utan oss, utan våra berättelser, är det faktiskt omöjligt att förstå om kritiken mot dagens system är rimlig eller ej.

Bild: Pixabay


*Statistik från Försäkringskassans årsredovisningar.

**I detta inlägg jämför vi konsekvent siffror från 2014 och 2017 när det gäller de ökade avslagen, eftersom statisk om avslagen vid 180 tagits från Inspektionen för socialförsäkringens rapport som kom 2018 och berörde indrag. Här är några citat från denna rapport:

”Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen låg på drygt 2 procent år 2009 (figur 1). Det motsvarar cirka 10 000 försäkrade. Denna andel minskade till 1,2 procent år 2014, vilket motsvarar 5 855 personer. Därefter har andelen indragningar ökat kraftigt. År 2017 fick 5,8 procent indragen sjukpenning, vilket motsvarar 26 587 försäkrade.” (s. 17).

”Andelen personer som fick sin sjukpenning indragen ökade markant inom samtliga diagnoskapitel mellan åren 2014 och 2017 (figur 2). År 2017 var det totalt 8,5 procent av de försäkrade som fick sin sjukpenning indragen i samband med prövningen vid dag 180 i rehabiliteringskedjan. Störst andel indragningar fanns bland personer med sjukdomar i rörelseorganen (M00–M99) och med skador och förgiftningar (S00–T98). År 2014 fick 1,8 procent av personerna med sjukdomar i rörelseorganen sin sjukpenning indragen. År 2017 hade andelen ökat till 17,9 procent. Samma mönster finns bland personer med skador och förgiftningar. År 2014 fick 1,2 procent av personerna sin sjukpenning indragen. År 2017 hade andelen ökat till 11,9 procent. (s. 20)

”Störst andel personer som fick sin sjukpenning indragen år 2017 fanns bland personer bosatta i Norrbottens län (23,0 procent) och i Jämtlands län (20,0 procent). Lägst andel fanns bland personer bosatta i Östergötlands län (5,2 procent) och i Södermanlands län (5,3 procent). Den relativa ökningen var störst i Jämtlands län, från 0,3 procent (3 personer) år 2013 till 20 procent (190 personer) år 2017.” (s.22)


Är du en av de #116omdagen ?

Har du fått avslag på sjukpenning eller indrag av densamma under pågående sjukskrivning under åren 2016 – 2019? Vill du berätta om det för att människor ska förstå bättre vad ett avslag/indrag kan få för konsekvenser? Läs mer här om hur du kan delta i aktionen #116omdagen


#116omdagen tar avstånd från all form av rasism och främlingsfientlighet – och alla försök att utnyttja vår kritik mot nuvarande sjukförsäkringspolitik i syfte att gynna politiska partier med sådana värderingar.

Annons


%d bloggare gillar detta: