För några år sedan var det en mycket dyr och omdiskuterad reklamkampanj från Försäkringskassan (Laget Sverige) där det förklarades att sjukskrivning inte är svart eller vit, och att Försäkringskassan bedömer vilken arbetsförmåga den sjukskrivne har – inte hur sjuk man är eller vilken diagnos man har.
Övervägande majoriteten av avslagen eller indragna sjukpenningen motiveras med att Försäkringskassan bedömer den sjukskrivne ha 100% arbetsförmåga, trots att sjukskrivande läkaren har en bedömning på 0% eller kanske 50%.
Arbetsförmågan är något som Försäkringskassan bedömer i olika procentsatser: 0, 25, 50, 75 eller 100%. Samma procentsatser har den sjukskrivande läkaren att ange för eventuella sjukskrivningsbehovet.
En av många frågeställningar som uppkommer vid ett avslag från Försäkringskassan är hur de kan anse att personen har full arbetsförmåga (100%) i ett normalt arbete, när läkaren ser 0% arbetsförmåga eller kanske 50%. Kontrasterna i bedömningen är så olika att man tror att Försäkringskassan måste ha läst fel underlag och intyg.
En förklaring till Försäkringskassans svartvita bedömning av arbetsförmåga finns i de tre begreppen (ohälsotal, sjukpenningtal, sjuktal) som Försäkringskassan använder sig av för att mäta utvecklingen i sjukförsäkringen och redovisa måluppfyllelsen de fått av regeringen. Siffersatta eller ej. Använder sig Försäkringskassan däremot av gråskalorna av arbetsförmåga i sin bedömning så påverkar det målet negativt. Och mål ska ju nås.
Ohälsotalet, sjuktalet och sjukpenningtalet är mått på hur många dagar under en tolvmånadersperiod som Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhållande till antalet försäkrade i åldrarna 16–64 år. Beräkningssättet och vilka ersättningar som ingår skiljer sig åt för de olika ohälsomåtten.
Ohälsotal
Ersättningar som ingår är sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning.
Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. (0,5 + 0,5 = 1 dag)
Sjukpenningtal
Ersättningar som ingår är sjukpenning och rehabiliteringspenning och är det som regeringen vill att Försäkringskassan ska sänka, eller såsom de numera säger ”en långsiktigt stabil och låg nivå”
Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. (0,5 + 0,5 = 1 dag)
sjuktal
Ersättningar som ingår är sjukpenning.
Måttet baseras på antalet utbetalda bruttodagar. Bruttodagar = alla dagar räknas som en dag – oavsett omfattning. (0,5 + o,5 dag = 2 dagar)
I ohälsotalet och sjukpenningtalet så finns rehabiliteringspenningen med. Om man verkligen vill få fram arbetsförmåga borde väl rehabilitering användas? Rehabiliteringspenning är något som ges från Försäkringskassan till de som deltar i arbetsinriktad rehabilitering och innebär att man kan arbetsträna under en period, delta i ett rehabiliteringsprogram eller en utbildning under högst ett år.
Försäkringskassan ansvarar för att samordna insatserna som behövs från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen som i sin tur ansvarar för att insatserna finns tillgängliga.
Rehabiliteringspenningen kompenserar inkomstförlusten som uppstår när man deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Den är lika stor som sjukpenningen och har samma procentsatser.
Om man nu vill ta tillvara på arbetsförmågan och att den ska ska öka borde många vara i rehabiliteringen. Men samtidigt om bedömningen blir full arbetsförmåga av Försäkringskassan behövs ingen rehabilitering, trots läkarens eventuella rekommendation. Det verkar finnas många anledningar till att bedöma svart eller vitt för myndigheten.
Viktigt att veta om rehab: Enligt en ny lag (daterad 2018-07-01) är arbetsgivaren skyldig att upprätta en rehabiliteringsplan när en anställd är sjuk i längre än 30 dagar. För sjukfall som pågår när lagen träder i kraft eller förväntas pågå minst 60 dagar ska en rehabiliteringsplan upprättas senast den 30 september 2018. Läs mer hos regeringen.se.
Fler faktorer påverkar att Försäkringskassan avslår och motiverar att den sjukskrivne är fullt arbetsför. Genom ett avslag på så avsäger sig Försäkringskassan allt ansvar för rehab, möten med Arbetsförmedlingen mm. Personen är ju frisk i deras ögon och behöver således ingen hjälp och Försäkringskassan släpper personen hårt mellan stolarna.
Till sist behöver vi hjälp med lite enkel matematik,
för vi får det inte att gå ihop.
Titta på tabellerna ovan (om du klickar på dem så blir de större) och se hur de olika ohälsotalen minskar, samtidigt som avslag och indrag från Försäkringskassan ökar och antal personer i rehabiliteringen minskar.
Att ohälsan, främst den psykiska ohälsan, ökar i samhället läser vi nästan dagligen larm om, men ändå minskar ohälsotalen och antalet personer i rehabilitering enligt Försäkringskassan. Hur man än vänder och vrider på de olika talen, larmen och bedömningarna av arbetsförmågan så känns det omöjligt att få ihop de här räkenskaperna. Något är fel. Vad?
Försäkringskassan har visat sig vara långt ifrån en lagspelare.
De efterlever inte ens sina egna argument för viljan att se gråskalor. Försäkringskassan jagar mål, inte arbetsförmåga.
Och allt sker i deras svartvita fantasivärld.
Bild: Pixabay
116omdagen.wordpress.com 