Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

#116omdagen

Lucka 8: Försäkringskassans utredningsskyldighet

Försäkringskassan hävdar att den sjuke måste bevisa att hen har rätt till sjukpenning, att den sjuke har bevisbördan. Niklas Altermark konstaterar i boken Avslagsmaskinen:

”Den försäkrades bevisbörda, så som denna tolkas av Försäkringskassan, omfattar alltså även läkarens förmåga att skriva bra läkarintyg. Innebörden av detta synsätt är att sjukpenningärenden kan avgöras av faktorer som inte har ett dugg att göra med det som Försäkringskassan enligt lag ska bedöma, det vill säga den sökandes arbetsförmåga. Istället blir läkarens fallenhet för att möta de krav på objektiva fynd och tester som myndigheten på eget bevåg har uppfunnit en nyckelfaktor för om sjukpenning beviljas eller inte. Och till råga på allt är detta myndighetens officiella hållning i frågan. 

Försäkringskassans tolkning av den försäkrades bevisbörda och utredningsskyldigheten är orimlig. Myndighetens utredningsskyldighet regleras i Förvaltningslagen (2017:900) och Socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110). I båda dessa lagrum framgår att man ska se till att ärenden blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver (Socialförsäkringsbalken 110 kap. 13 §; Förvaltningslagen 23 §). Den enskildes ansvar att visa att man har rätt till ersättning är underordnat myndighetens skyldighet att se till att det finns tillräckliga underlag för att man ska kunna fatta korrekta beslut (se t ex Kammarrätten i Sundsvall, mål nr. 1814–10). Om beslutsunderlagen inte är tillräckliga kan rätten till ersättning egentligen inte prövas i sak. Då föreligger det som på juridiskt språk kallas för sakprövningshinder, vilket innebär att ärendet måste utredas vidare. I förarbetena till Förvaltningslagen (Prop. 2016/17:180) klargörs att tanken med utredningsskyldigheten är att säkerställa att man fattar korrekta beslut utifrån avsikten med den lagstiftning som tillämpas. När vi pratar om bedömningar av rätten till sjukpenning ska alltså utredningsskyldigheten garantera att besluten grundas på bedömningar av arbetsförmåga. Som vi redan har sett blir konsekvensen av att man inte tar utredningsskyldigheten på allvar att ärenden istället kan avgöras av läkarens förmåga att skriva intyg som tillfredsställer myndighetens kravbild. Men det stämmer alltså inte att den som söker ersättning har bevisbördan på det sätt som Försäkringskassan antar. Givet hur utredningsskyldigheten regleras i lag kan otillräckliga beslutsunderlag aldrig vara skäl nog att avslå.” 

Mer läsning: Just nu granskar Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) hur Försäkringskassan tillämpar utredningsskyldigheten vid handläggning av ärenden gällande sjukpenning och aktivitetsersättning där ansökan om ersättning har avslagits. Granskningen genomförs på uppdrag av regeringen. Klicka här för att läsa mer.

Från och med den 1 december kan du följa Sjukförsäkringskalendern
här i stället för våra vanliga berättelser. 
Kalendern innehåller saker vi samlat på oss under åren
vi försökt förändra sjukförsäkringen och sådant vi blivit frustrerade över att väldigt många saknar kunskap om. Det handlar helt enkelt om sånt du behöver ha koll på om du vill förstå, rapportera om, debattera eller försöka förändra sjukförsäkringen. 
För, även om ett stort steg för förändring tagits så finns det väldigt mycket kvar att förändra. 
På julafton blir det förstås överraskningspaket! 
Sprid vidare!

Har du fått avslag på sjukpenningen och känner att du vill skicka in din berättelse till oss?
Gå in på vår sida här och fyll i det enkla formuläret. Din berättelse är viktig.

#116omdagen tar avstånd från all form av rasism och främlingsfientlighet
– och alla försök att utnyttja vår kritik mot nuvarande sjukförsäkringspolitik i syfte att gynna politiska partier med sådana värderingar.

Annons


%d bloggare gillar detta: