När Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) kom med sin avslöjande rapport Försäkringskassans utredningsskyldighet den 30 mars 2021, så blev det ett stort mediapåslag ett par dagar. Många uttalade sig och vi blev alldeles snurriga av vad de sa och vad de inte sa. Men mest blev vi enormt arga och ledsna.
För i rapporten visades det tydligt att Försäkringskassan brister i sin utredningsskyldighet. I hälften av ärenden som ISF undersökte för sin rapport så hade Försäkringskassan hade brister och i 11% så var det tydliga brister. Vi är många som undrat om ens Försäkringskassan har läst våra underlag vi skickat in och nu känns det som att våra funderingar fått bevis för att så inte är fallet.
Utredning är det som Försäkringskassan inte ska brista i då den skyldigheten finns i lagen. Nu brister Försäkringskassan, och det dessutom medvetet, om vi får tolka exempelvis Försäkringskassans kommunikationschef Sten Eriksson i det här inlägget i Sveriges Radio EKOT rätt när han säger att det är en avvägning att göra saker tämligen fort och att utreda tillräckligt, och skyller det dessutom på att folk är beroende av pengarna som de väntar på. Är det därför det blev 70 741 avslag på sjukpenningen 2020? För de människorna behövde inte sin försörjning?
Försäkringskassa under många år farit med osanningar i bland annat media, när de hävdat att de följer lagarna, är mer rättssäkra i sina bedömningar och det på grund av en ökad handläggning.
Genom sina påståenden så har Försäkringskassan inte bara dolt att man inte följer lagen, utan man har även bidragit stort till att misstänkliggöra och avhumanisera alla de som drabbats av deras bristande verksamhet. Skulden har alla dessa år lagts på den enskilde som inte förstått, inte accepterat ett avslag och som bara behöver lite motivation för att komma igång igen.
Det är dags att ge alla dessa människor upprättelse.
De har blivit utsatta för ett myndighetsbrott när Försäkringskassan har satt ett uruselt genomtänkt regleringsbrev att vara överordnat lagen, och dessutom har alla dessa människor blivit falskt anklagade att vara den skyldige.
År 2011 flyttade den dåvarande regeringen ”makten” från läkarna till Försäkringskassan. För Försäkringskassan skulle utreda. Men genom maktskiftet blev det också lättare att styra myndigheten från regeringshåll. Det är inget som sagts, men som är uppenbart, för regeringen kan inte styra läkarkåren och vården via olika regleringsbrev och budgetar. Idag går det att läsa motioner från partier som vill utöka myndighetens möjligheter att bedöma hårdare. Men för hårdare bedömningar krävs det också bättre utredningar och där brister bevisligen myndigheten stort.
Att en myndighet brister så stort som ISF visar i sin rapport, och det tillsammans med de efterföljande uttalandena i media av ansvariga så undrar vi hur länge det dröjer innan en extern genomgående granskning av myndighetens agerande kommer till stånd. För allt annat vore fel.
Det är viktigt att vi inte glömmer den här rapporten nu när nya ”nyheter” publiceras och slås upp med stora rubriker av de ansvariga. Nyheter som ger sken av att vara bestämda när det bara är nya förslag som lämnas in eller ord som byts ut vid dag 180 (Vi skrev om det tidigare och länk till det inlägget finns här). Nyheter har ingen verkan om inte grunderna hos myndigheten inte åtgärdas omedelbart och därför behövs en granskning.
Försäkringskassan som bevisligen brister i sin utredningsskyldighet, kan ju inte tillåtas utreda sig själva i fortsättningen.
Bristerna är dessutom systematiska och det visades redan i regeringens utredning SOU 2020:6 ”En begriplig och trygg sjukförsäkring” . Men den utredningen var enligt Försäkringskassans remissvar till regeringen dålig och alla andra hade fel när de inte förstod hur rätt Försäkringskassan agerar.
Vi har vår vana troget sammanställt ett par diagram. För vi vill visa enkelt på hur Försäkringskassan agerar. Siffrorna är myndighetens egna och kommer från deras årsredovisningar genom åren. Staplarna är antalet som nekats sjukpenning genom avslag direkt vid ansökan, indragen sjukpenning eller för de som nådde maxtaket (stupstocken). Vi ville ha med dem så att man ser konsekvenser.
Klicka på diagrammen så öppnas de större i ett nytt fönster.
Hur många dagar i snitt utreder en handläggare ett ärende?
Som ni ser så minskade antalet snittdagar tydligt för några år sedan och enligt Försäkringskassans Kommunikationschef Sten Eriksson i det här inlägget i Sveriges Radio EKOT så måste nu ärenden gå fort och att folk därför får ”ta” att deras ärenden kanske inte utreds ordentligt, (116: det vill säga i den utsträckning som lagen kräver). Men då bryter ju faktiskt Försäkringskassan mot förvaltningslagen, eller hur?
Tar Försäkringskassan kontakt med dig – och varför?
Att Försäkringskassan exempelvis ringer upp dig för att informera om reglerna och kanske förhöra sig om hur du ser på möjligheterna till återgång till arbetet är trevligt. Men det kan också ses som ett kontrollsätt. Och de ”kontakterna” har ökat. Här är de så många att alla avslagens staplar blev små…
Personliga möten
Försäkringskassan visar inte tydliga siffror på dessa möten i sina redovisningar eller vad de innehåller, vem de träffar mm. Men benämningen borde ge oss en vägvisning och siffrorna är minst sagt upp och ner.
Omställningsmöten
Försäkringskassan bedömer att rätten till sjukpenning inte finns, men arbetsförmågan finns i annat arbetet, och erbjuder då personen ett möte med Arbetsförmedlingen där syftet är att upplysa om stöd till den enskilde från Arbetsförmedlingens håll. Mötena är försvinnande få till antalet om man ser till antalet som Försäkringskassan har bedömt.
Avstämningsmöten
Försäkringskassan ska verka för att andra aktörer såsom vårdgivare, arbetsgivare och arbetsförmedlingen tar sitt ansvar i sjukskrivningsprocessen. Möten där flera aktörer deltar kallas avstämningsmöten.
Gemensam kartläggning
Efter ett antal avstämningsmöten sker en gemensam kartläggning för att komma fram till vilken rehabilitering den enskilde behöver. Dessa möten är inte inte många, de heller.
Dessa avstämningsmöten borde alltså resultera i en rehabilitering för den enskilde. Men enligt Försäkringskassan egna siffror så dalar även den hjälpen och tryggheten. Men det kan bero på att en rehabiliteringspenning räknas också in i sjukpenningtalet som var omnämnt i regleringsbrevet från sept 2015.
Vad består då Försäkringskassan utredningsskyldigheten i?
I ISF rapport står det så här bland annat:
”Utredningsskyldigheten för handläggande förvaltningsmyndigheter infördes i den nya förvaltningslagen år 2018. Bestämmelsen anger att en myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver (23 § första stycket FL.). Bestämmelsen har alltså samma innebörd som i socialförsäkringsbalken.”
”Av förarbetena till den nya förvaltningslagen framgår att ett mål med förvaltningsförfarandet är att personer endast undantagsvis ska behöva föra sin sak vidare till domstol. Tyngdpunkten i förfarandet bör därför ligga i första instans. Ett sätt att åstadkomma detta är att utredningen hos förvaltningsmyndigheten är så fullständig som möjligt. Minst samma krav bör därför kunna ställas på den myndighet som ursprungligen hanterar ett ärende som de krav som gäller för domstolarna. Regeringen uttalar att det alltid måste vara besluts- myndigheten som har det yttersta ansvaret för att underlaget i ett förvaltningsärende är sådant att det leder till ett materiellt riktigt beslut, det vill säga ett beslut som är i enlighet med den lag som gäller. En sådan regel i förvaltningslagen borde enligt regeringen utformas så att kraven på omfattningen av myndighetens utredningsåtgärder varierar med hänsyn till ärendets karaktär. Regeringen säger därmed att denna utformning av utredningsansvaret inte innebär att andra aktörer kan vara helt passiva.”
(Citat ur ISF rapport ”Försäkringskassans utredningsskyldighet)
För enkelheten skull lägger vi in lagtexten som det hänvisas till från Förvaltningslagen (FL) här nedan, men inte blir vi nog klokare av det, för hur många gånger har ni (och vi) inte fått höra att underlagen duger för ett beslut, men att beslutet blir ett nekande eftersom underlagen är bristande i sin information.
En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver.
En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning.
Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen.
Om man slår upp ordet beskaffenhet som tycks vara ett ledande ord i lagtexten så är dess synonymer: slag, egenskap, karaktär, art, natur, väsen, tillstånd, struktur, skick, konstruktion, form, kaliber, kondition, kvalitet, sort… och beskaffenhet anses betyda (enligt ordlistan): slag, egenskap, karaktär.
Det som sker när Försäkringskassan brister i sin utredning är att de underlag och den utredningen följer med i all omprövad av ärendet och den enskilde personen står rättslös i sin process att få rätt till sin försörjning även när denne blev sjuk eller skadad.
Förvaltningsdomstolarna har hittills visat en följsamhet inför Försäkringskassan beslut och utredning. JO (Justitieombudsmannen) och JK (Justitiekanslern) verkar anse att alla de ärenden som inkommer till dem inte är värda att ta upp trots att de påvisar att lagar inte följs.
Det är även dags se över vilka möjligheter en enskild person kan få i sin process mot alla dessa ”väderkvarnar” som både blundar och viftar hej vilt för att dölja sin bekvämlighet inför lagarna. För som sjuk har man idag inte en chans och det kan inte vara ett samhälle som kan kallas modernt.
116omdagen.wordpress.com 