De sjuka och utförsäkrade har ingen semester

Deras kamp pågår dag efter dag, oavsett dag. Tillvaron är en ständig kamp att tillfriskna, kontakta vården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, be om pengar av anhöriga, låna pengar av banken, söka försörjningsbidrag av socialen. För även när de nekas sjukpenning så ska hyra/bolån och räkningar betalas och mat inhandlas, barnen behöver kläder osv. Allt fortsätter precis som vanligt, dag efter dag, men nu är de som nekas sjukpenning både oförmögna till arbete och utan pengar. De har inte någon semester. De har inte råd med semester. Deras kamp för överlevnad fortsätter precis som vanligt och där en vanlig glass kan vara något som är omöjligt att unna sitt barn.

Man väljer inte sjukdom eller skada.

Ofta ser vi i debatterna att skulden läggs på den ena eller den andra, myndighet ställs mot regering, regering mot myndighet, politiker mot politiker, myndighet mot myndighet, person mot person.

Så enkelt är inte det nog inte för ett så här komplext icke-fungerade trygghetssystem. Det är många aktörer tillsammans som skapar det här, där flertalet värnar om sin grupp, sitt block, sin utövning – utan att se helheten och konsekvenserna.

Därför måste vi tillsammans upplysa och hjälpa till att påverka till ett fungerande system som ska gälla för alla. Utan undantag, utan gräddfiler. Vi måste alla hjälpas åt. Sjuka, friska, politiker, media, myndigheter. Lyssna på varandra och lär.

Vi kan inte ha det så här längre.

Det är dags att vi alla tillsammans, bland annat genom berättelserna, dokumenterar vad som brister i sjukförsäkringens utformning och Försäkringskassans agerande. Vi måste få slut på att bli förminskade, bortviftande och benämnda som okunniga människor som inte förstår ett beslut.

Vi har inte tid att vänta på att årslånga utredningar avlöser varandra och ska bekräfta det vi redan vet. Det handlar om människor och deras liv – varje dag.

Vi måste få ett system där ingen faller mellan regelverken, där någon måste ta ansvaret för individen om denne fortfarande behöver stöd. Arbetsförmedling och Försäkringskassan ska inte kunna bolla sjuka emellan sig och hänvisa till sina olika regelverk som gör den enskilde helt makt- och rättslös. Konsekvenserna kan bli livslånga.

Vi måste få slut på den vinklade smutskastningen av de sjuka och vad de berättar. De som är i behov av sjukpenning är inte omotiverade, de är inte lata, de väljer inte sjukdom eller skada och de fuskar inte. En del förlorar sina hem på grund av sin situation. Man väljer inte det.

De behandlade läkarnas intygande måste få en betydligt större vikt bedömning av arbetsförmåga. Läkarintygen kan inte bara vara rekommendationer till en handläggare som inte ens förstår varför en takläggare med brutet ben inte kan fortsätta jobba. Läkarintyget och dess bedömningar ska gälla.

Sjukdom och skador är individuella och det tar olika tid att tillfriskna och rehabiliteras. Tidsgränser kan inte vara avslagspunkter såsom de är idag.

De Försäkringsmedicinska rådgivarna (FMR) som ska hjälpa handläggarna att tolka det medicinska i läkarintygen måste bli kontaktbara för åtminstone behandlande och intygsskrivandet läkare om rättssäkerheten ska vara närvarande. De kan inte vara helt anonyma med den makten de har.

Därför är det viktigt att nu dokumentera och bevisa, via era berättelser, hur sjukförsäkringen och Försäkringskassan inte fungerar. Dokumentationen ger bevis som är svåra att vifta bort.

Tillsammans kan vi berätta och låta berättelserna strömma in till de ansvariga.

Hjälp oss att dokumentera. Skicka in din berättelse till oss så skickar vi den vidare till politiker, journalister och många fler.

1.
BERÄTTA, DOKUMENTERA, BEVISA
Skicka in din berättelse till oss via formuläret nedan.
Vi skickar den sedan vidare till politikerna, Försäkringskassan
samt publicerar den på vår hemsida, Facebooksida,
Instagram samt på Twitter.

2.
HJÄLP OSS ATT DELA
Dela inlägget så det når många,
för vi vill kunna ge Försäkringskassan och Riksdagen
bevisen för att vi inte är några enskilda som
drabbas av bristerna.
Vi är många!

Är du anhörig och vill berätta?
Klicka här.

Formulär:

Vad gör riksdagen och regeringen åt den dysfunktionella sjukförsäkringen?

Som många andra är #116omdagen väldigt frustrerade över den situation som politiken uppvisar när det gäller förändringar i, och framförallt förståelsen kring, sjukförsäkringen.

Debatterna kring sjukförsäkringen på sociala medier är ofta väldigt infekterad och det politiska är ytligt och känslostyrt. #116omdagen förstår alla dessa känslor alltför väl, vi lever själva med att vara i beroendeställning av Försäkringskassans bedömningar och motiveringar för att klara vår tillvaro.

För den som verkligen bryr sig om sjukförsäkringen och politiken kring den rekommenderar vi att läsa motioner, lyssna på debatterna och se omröstningarna som alla finns samlade på riksdagens hemsida. Gå in där med öppet sinne och lita på din egna förmåga att dra slutsatser utifrån det du läser och hör. En varning: bli inte alltför upprörd bara. Det är tyvärr lätt hänt.

Dagens regelverk och rehabiliteringskedjanfördes 2008 av dåvarande Alliansen. Namnet rehabiliteringskedja är klart missvisande anser vi och idag har det inget med rehabilitering att göra utan är mer en avslagskedja. Inspektionen för Sjukförsäkringen gav tydlig kritik om hur Försäkringskassan utreder och Försäkringskassan egna siffror från årsredovisningarna (se nästa uppslag) visar på dåligt med samverkan med vården, arbetsgivare och den enskilde.

Nyligen (mars 2021) infördes en regeländring i den här rehabiliteringskedjan vid bedömningarna vid dag 180. Några ord byttes.

#116omdagens brasklapp:
Försäkringskassan tolkar ord…även nya.

Inför denna regeländring så var det omröstning och den är viktig för att se hur de olika partierna tänker och framförallt värnar om sin ”block” och glömmer saken. Sagda ord och löften kan bli väldigt flyktiga och värdelösa när det verkligen gäller.

Vi visar en skärmdump på omröstningen. Bilden är från Riksdagens hemsida:

När man läser motioner mm på riksdagens sida så framkommer det att vissa anser att de sjuka bara är lata, andra skriver motioner frisk men röstar inte som man säger, andra motionerar

Den berömda stupstocken.
Stupstocken, eller bortre gränsen/maxdagar, infördes samtidigt som övriga rehabiliteringskedjan och innebar att den sjuke, oavsett orsak till sjukskrivningen, åkte ur sjukförsäkringen på en viss dag. Detta skulle motivera de långtidssjuka att bli friska från sina svåra och/eller kroniska sjukdomar. Vid dag 360 inträffade den bedömningen. 2008 infördes den, 2016 då den togs bort

Ny ättestupan – dag 180
Den nya stupstocken, eller som en del kallar det ättestupan, sker idag mycket tidigare, vid dag 180. Och det sker oftast överraskande och chockerade för den enskilde. Därför gjorde regeringen en regeländring i mars 2021 och tror att det ska ändra på det här. Vi håller tummen, men ser inga bevis för att någon annorlunda bedömning skett ännu från Försäkringskassan.

Normalt förekommande arbete
Fiktiva arbeten är Försäkringskassan duktiga på att hitta på. Inte ens Arbetsförmedlingen har kunnat hitta de arbeten som Försäkringskassan beskrivit. Lagförslag är lagt, men ej beslutat…

Regleringsbrevet
Från regeringens håll skrivs det ett regleringsbrev till Försäkringskassan där det sätts upp mål och budgetanslag visas. I Sept 2015 införde dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) det ett av de större ”misstag” en minister troligen gjort – hon ändrade regleringsbrevet till att visa på ett siffersatt sjukpenningtal. Försäkringskassan skulle få ner sjukpenningtalet till 9.0 till år 2020. På en vecka syntes resultatet och det visar hur Försäkringskassan lyssnar.

Problemet är att Försäkringskassan inte kan få ner sjukpenningtalet genom att bota, utan endast genom avslå eller bevilja den sjukpenningansökan som inkommit med läkarintyget. Annika Strandhäll smet ut det siffersatta 9.0 i början av 2018 men övrigt fanns kvar.

Idag ser regleringsbrevet ut enligt följande (skärmdump på regleringsbrev enligt ändringsbeslut 2021-04-29):

Läkarintyget
Varför har ingen nämnt eller tagit upp i någon debatt kring konsekvenserna av att läkarintygets betydelse och tyngd flyttades av Alliansen till Försäkringskassan, från läkarna, att bedöma sedan 2011 och blev en rekommendation som Försäkrings-kassan kan tolka genom sin avslagshjälp – de försäkringsmedicinska rådgivarna (FMR).

Vad har Försäkringskassan gjort för att hjälpa den enskilde?

Det är svårt att riktigt få ihop vad de ansvariga på Försäkringskassan hävdar och hur verkligheten för de enskilda är och berättar om. Det är som två parallella världar. #116omdagen har genom att granska och samla siffror från Försäkringskassan årsredovisningar och ”socialförsäkringen i siffror” genom åren sammanställt ett par diagram som får visa hur Försäkringskassan agerat. Diagrammen förstoras om man klickar på dem.

Hur många dagar i snitt utreder en handläggare ett ärende?
Som ni ser så minskade antalet snittdagar tydligt för några år sedan och enligt Försäkringskassans Kommunikationschef Sten Eriksson i det här inlägget i Sveriges Radio EKOT så måste nu ärenden gå fort och att folk därför får ”ta” att deras ärenden kanske inte utreds ordentligt…

Tar Försäkringskassan kontakt med dig – och varför?
Att Försäkringskassan exempelvis ringer upp dig för att informera om reglerna och kanske förhöra sig om hur du ser på möjligheterna till återgång till arbetet är trevligt. Men det kan också ses som ett kontrollsätt. Och de ”kontakterna” har ökat. Här är de så många att alla avslagens staplar blev små…

Personliga möten
Försäkringskassan visar inte tydliga siffror på dessa möten i sina redovisningar eller vad de innehåller, vem de träffar mm. Men benämningen borde ge oss en vägvisning och siffrorna är minst sagt upp och ner.

Avstämningsmöten
Försäkringskassan ska verka för att andra aktörer såsom vårdgivare, arbetsgivare och arbetsförmedlingen tar sitt ansvar i sjukskrivningsprocessen. Möten där flera aktörer deltar kallas avstämningsmöten.

Omställningsmöten
Försäkringskassan bedömer att rätten till sjukpenning inte finns, men arbetsförmågan finns i annat arbetet, och erbjuder då personen ett möte med Arbetsförmedlingen där syftet är att upplysa om stöd till den enskilde från Arbetsförmedlingens håll. Mötena är försvinnande få till antalet om man ser till antalet som Försäkringskassan har bedömt.

Gemensam kartläggning
Efter ett antal avstämningsmöten sker en gemensam kartläggning för att komma fram till vilken rehabilitering den enskilde behöver. Dessa möten är inte inte många, de heller.

Rehabiliteringspenning är något som räknas in i sjukpenningtalet och därför ”kostar” fler mottagare det ”fina” mål som Försäkringskassan ska redovisa till riksdag och regering…

Tack till alla
som protesterat med oss
och som vill protestera med oss!

Tack till alla
som läser berättelserna.

Tillsammans kan vi påverka.