Idag onsdagen den 8 september 2021 så föreslår Regeringen bland annat höjt tak i sjukförsäkringen (Se pressmeddelandet nedan) och de skriver att det är åtgärder för en ökad trygghet i sjukförsäkringen och på bland annat Twitter exploderade det av ”Nu är sjukförsäkringen trygg”.
Men sjukförsäkringen är ju inte tryggare, den är inte fixad.
För oss på #116omdagen så ter sig det såna här uttalanden vilseledande och kontraproduktiva. Visst ger det mer pengar i plånboken och möjlighet till annan handläggning hos de vars sjukskrivning godkänts av Försäkringskassan, men fortfarande så är alla de som alla de som nekas helt utanför och utan någon form av försörjning. Och det är ingen ökad trygghet.
För att kunna få en trygghet i sjukförsäkringen måste man gå på kärnan och vi anser att den till stor del handlar om att Försäkringskassan tillåts tolka lagar och regler helt fritt och utan konsekvenser. Regering och riksdag får inte lägga sig i hur myndigheter tolkar lagarna, men när det är så uppenbara fel i tolkningarna och när myndigheten till och med uppfinner egna så måste det åtgärdas genast.
Därefter kan ett högre tak, flexiblare tillämpning vid deltid och andra ändringar ge effekt. Men så länge grundfelen inte är åtgärdade så blir dessa jubelrop i media missvisande och i slutänden så drabbas återigen de som nekas sjukpenning, då deras ord och tillvaro förnekas eftersom sjukförsäkringen är ju fixad – för det stod ju så i tidningen och sades så på nyheterna.
När vi fortsatt får avslag på vår sjukpenning så kommer vi att alltmer ifrågasättas – för sjukförsäkringen är ju lagad enligt media. Att grundproblemen finns kvar är det ju ingen som upplyst om.
Vi på #116omdagen är ytterst tacksamma över att arbetet med sjukförsäkringen pågår och kanske så kommer det kommande valet 2022 inte kunna undgå ämnet såsom valet 2018 gjorde.
Men vi är också väldigt rädda för när nyheter som den här basuneras ut så förminskas och misstänkliggörs också alla de som nekas sjukpenning. Det är en konsekvens som blir väldigt otrygg för den enskilde.
I mars 2021 så jublades det exempelvis i media när regeländringen vid dag 180 kom till. Sjukförsäkringen var trygg nu fick vi veta. Men redan då så uttalade #116omdagen sin skeptiska syn på de ord som bytts ut och såg att problemet, tolkningarna, faktiskt fanns kvar. Och vi ser det i de avslag som vi får ta del av. Vi ser det i statistiken. Det blev ingen större trygghet.
Sjukförsäkringen är tyvärr inte tryggare i verkligheten. Men vi hoppas att vi snart får uppleva det. Vi vägrar ge upp och det är många som nu agerar för att förbättra sjukförsäkringen. Det ger hopp.
Regeringen föreslår åtgärder för ökad trygghet i sjukförsäkringen
Publicerad 08 september 2021
I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen flera åtgärder för att förstärka sjukförsäkringen. Bland annat föreslås att taket i sjukpenningen höjs från 8 till 10 prisbasbelopp från den 1 januari 2022 samt ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365. Regeringen föreslår även en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning, ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov, samt en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder.
– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.
Höjt tak i sjukpenningen
För att förstärka försäkringsskyddet föreslår regeringen att inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs från 8 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 januari 2022. De förmåner som enligt regeringens mening bör omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Utgifterna för statens budget beräknas öka med 2,6 miljarder kronor på helårsbasis. 143 000 kvinnor och 103 000 män berörs av det höjda taket och får därigenom en höjd dagersättning. I genomsnitt ökar sjukpenningen för de personer som berörs med ca 9 200 kronor per år.
Ökad flexibilitet vid prövning vid dag 365 i sjukpenningen
Regeringen vill öka möjligheterna för personer som har behov av en längre tids vård, behandling och rehabilitering att kunna återgå till sitt ordinarie arbete. Regeringen föreslår därför att en person ska kunna få sjukpenning även efter dag 365 i rehabiliteringskedjan om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar i sjukskrivningen. Förslaget är i enlighet med det förslag som lämnades i betänkandet En trygg sjukförsäkring med människan i centrum (SOU 2020:06).
Denna lagändring föreslås träda i kraft den 1 februari 2022. Kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter beräknas uppgå till 120 miljoner kronor år 2022.
Mer flexibel förläggning av arbetstid vid deltidssjukskrivning
Regeringen vill skapa bättre möjligheter för den som kan arbeta deltid under sin sjukskrivning att göra det. Regeringen föreslår därför förbättrade möjligheter att bevilja sjukpenning på deltid utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att arbetstiden minskas med lika mycket varje dag, om en sådan förläggning inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete. Kravet på att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad tas bort. Förslaget grundar sig på förslaget om deltidssjukskrivna som lämnas i betänkandet En sjukförsäkring anpassad efter individen (2020:26).
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022 och förslaget beräknas inte medföra någon kostnad.
Ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov
Regeringen vill förbättra tryggheten vid sjukdom för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår att prövningen av arbetsförmågan för den som kallas in att arbeta vid behov ska göras mot det arbete individen kallas in för att utföra till och med dag 90 i sjukperioden. Förslaget är i enlighet med det förslag som lämnades i utredning om En sjukförsäkring anpassad efter individen (2020:26).
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022 och kostnaden i form av ökade sjukpenningutgifter beräknas uppgå till 132 miljoner kronor år 2022. Försäkringskassan föreslås tilldelas 17 miljoner för de kostnader som förslaget medför för myndigheten.
Förändrad arbetsförmågeprövning från 62 års ålder för sjukpenning
Regeringen föreslår att personer som har begränsad tid kvar av arbetslivet ska undantas från bedömningen mot normalt förekommande arbete. I stället ska dessa personer fr.o.m. dag 181 i sjukperioden få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren. Förslaget gäller personer med anställning som uppnått den ålder då inkomstpension tidigast kan lämnas. Idag är den åldern 62 år. Förslaget är i enlighet med det som föreslogs av utredningen om En trygg sjukförsäkring med människan i centrum (SOU 2020:06).
Syftet med förslaget är att undvika att människor i nära anslutning till pensionsåldern hänvisas till att ställa om till nytt jobb, en omställning som kan vara både lång och osäker. Den som har viss arbetsförmåga ska kunna fortsätta med sin anställning på deltid. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022. Kostnaden för förslaget i form av ökade sjukpenningutgifter beräknas uppgå till 70 miljoner kronor år 2022.
116omdagen.wordpress.com 