Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

#116omdagen

”Stressjuk av arbetet, stressjuk av Försäkringskassan”

Vilket år fick du avslag på din sjukpenning?
2021

Hur länge hade du varit sjukskriven när du fick avslaget?
180 dagar

Vad ville läkaren sjukskriva dig för?
Stress, ångest, utmattning, sömnsvårigheter

I vilken omfattning ville läkaren sjukskriva dig?
100%

Hur försörjer/försörjde du dig vid avslaget?
Min sambo fick försörja mig

Hur motiverar Försäkringskassan avslaget?
Försäkringskassan anser inte att jag är sjuk med minst en fjärdedel och att jag kan arbeta med ett arbete som inte är stressigt.

• • •

Under pandemin så drog företaget jag arbetade ner personalstyrkan till ett minimum för att klara det ekonomiskt och vi som var kvar fick en mycket större arbetsbörda än vad vi klarade av. Jag var den andra som blev utbränd och arbetsgivaren kunde självklart inte hitta fler anpassade arbetsuppgifter till oss utmattade.

När jag närmade mig dag 180 så anade både jag, min sambo och arbetsgivaren vad som skulle komma från Försäkringskassan – ett avslag. Och mycket riktigt så kom det.

Trots att jag gick i stressrehab så ville inte Försäkringskassan lyssna på de inblandade läkarna utan avslog. Den stressen som uppstod var en helt annan än den jag fått från mitt arbete och jag blev så mycket sämre i mitt mående. Vi fick anpassa min rehab till att börja om från början, min sambo fick ta alla kostnader eftersom jag var frisk enligt Försäkringskassan, men för sjuk enligt läkare, rehab, Arbetsförmedling och min arbetsgivare.

Så jag stod där utan någon form av ekonomisk trygghet och hamnade i en beroendeställning till min sambo. Det kändes som jag slungades tillbaka till medeltiden där kvinnan inte räknades, varken som person eller som en intelligent människa och det var Försäkringskassan som skapade den känslan. Övriga förstod. Stressjuk av arbetet och stressjuk av Försäkringskassan. Mitt liv är verkligen underbart (OBS ironi!!!!)

Nu har jag varit utförsäkrad, utan ekonomiskt stöd, i 7 månader och att vara utan stödet från samhället har varit ett rent helvete (om jag får skriva så). Jag har inte blivit friskare, tvärtom, och nu ser jag dessutom tecken hos min sambo att hans börda börjar påverka honom. Jag är livrädd att även han ska hamna här innan jag är arbetsförmögen igen, så jag ska börja arbeta lite igen och få de där arbetsuppgifterna min andra kollega hade innan han gick tillbaka till sina vanliga uppgifter. Håll tummarna för mig. Jag är livrädd att förlora min sambo så jag måste chansa, med mitt mående som insats.

 / Sofia





%d bloggare gillar detta: