Sjukförsäkringen anses vara kostsam för många och det har använts som argument för att sätta hårt mot de sjukskrivna som är behov av sjukpenning. Hårda argument som inte ens är fullt sanningsenliga.
Vi skulle vilja påstå att sjukförsäkringen idag är kostsam för samhället då utbildande människor tvingas ta ”ett enklare arbete” än det de är utbildade för och har erfarenheter ifrån. En kompetens som inte är helt enkel att ersätta alla gånger. Många av de som nekats sjukpenning är enligt statistiken de med psykisk ohälsa där välfärdssymptomen såsom utmattning ingår och det ofta är välfärdsarbetare av olika slag som drabbas. Vårdpersonal, skolpersonal, hemtjänst, förskolepersonal.
En utbildning för att exempelvis bli lärare är inget man skaffar sig över en helg, inte heller för att bli sjuksköterska. Alla arbeten kräver sin utbildning och kunskap. Många väljer sitt yrke utifrån vad de ”brinner för” och därmed finns det också ett stort engagemang och kunskap. Något som under flertalet år har ansetts vara något man bara ska byta bort för att överhuvudtaget kunna arbeta och ”bidra” till samhället.
Vi förstår absolut tanken och respekterar den, men vi förstår inte hur man kan resonera så kortsiktigt ur ett samhällsperspektiv och samtidigt stå och säga att sjukförsäkringen kostar. Kompetensförlust kostar oss så mycket mer. Respektlösheten mot medmänniskor kostar ofantligt i längden. Att få människor att känna sig väldigt utbytbara skapar ingen stabil grund, och därmed förlorar vi mycket trygghet i vår gemensamma strävan efter ett bra samhälle.
Att ha långsiktiga mål är dock inte förenliga med populism, som är en färskvara. Därför säger man istället att de människor som arbetat sig sjuka kostar för mycket.
Vad man glömmer är då att en människa som är utbildad under flertalet år ska nu slänga den utbildningen på soptippen. En utbildning som kostat massor av pengar. Samma person ska också slänga bort sin erhållna kompetens och erfarenhet, en mycket värdefull tillgång, för att ta ett enklare arbete. Och vad är egentligen ett enklare arbete? Uppenbarligen så vet inte ens Försäkringskassan det, men det är en bra ursäkt att slänga bort värdefull kompetens för att få till lite siffror i statistiken.
Att utredningar, lagförslag och arbeten pågår för att åtgärda bedömningar mot ett normalt förkommande arbete är bra, men det vi hittills sett med ordbyten i lagtexter och annat, går inte riktigt till botten med problemet i hur vi värderar människor och deras kompetens i förhållande till deras tillfälligt nedsatta arbetsförmåga. Lagar kan fortfarande tolkas om målet kräver det. Kostnader i form av pengar och budgetar kommer alltid finns som en ursäkt. Framförallt vid kortsiktigt tänk.
Vi önskar att man istället strävade efter långsiktigt agerande där en respekt för kompetens i olika former mer togs till vara. Att människor inte betraktas som en slit och släng vara, utan att de får känna att de duger och de räknas. Genom det kan vi mota mycket av den otrygghet som finns idag och som skapar bland annat stress/utmattnings/förslitningssjukdomar som är en stor del i sjukförsäkringen. Vi tror mer på respekt än piskor för det långsiktiga och för framtiden.
Vi önskar att vi inte förlorar mer kompetens och trygghet för att siffrorna i kalkylbladen ska bli ”mer lönsamma”. Vi önskar ett samhälle, med en sjukförsäkring, som vill utvecklas, inte avvecklas.
Vi önskar att dumheterna med att avslå sjukpenningen genom att hänvisa till ett enkelt jobb inser vad det gör med kompetensen och utvecklingen i stort. Vad vinner vi mest på? Våga tänka.
Vi önskar ett slut på kompetensslöseriet. Det är för kostsamt.
116omdagen.wordpress.com 