Idag berättar maken Bosse om sin fru och deras situation sedan hon, återigen, fick avslag på sin sjukpenning 2018. Hon är sjukskriven för ryggradsreumatism, mjukdelsreumatism, artros och hjärntrötthet.
• • •
Sedan min älskade fru blev sjuk på heltid har vårt liv förändrats på många plan. Vi är nu inne på 7:e året då hon stått helt utan ”egen ekonomi”.
Det gör ont i mig att se hur hon sliter med alla smärtor, hennes nedstämdhet över vår ekonomiska situation och den hopplöshet hon känner när Försäkringskassan avslår hennes ansökningar gång på gång. Hon har kämpat mot myndigheten samtidigt som hon/vi gjort stora livsomställningar för att hitta så många friskfaktorer som möjligt.
Hennes styrka är beundransvärd trots att hon sliter med smärtor, fysiska begränsningar och känslor av hopplöshet och förtvivlan. Hon bär också en stor oro för att jag ska bli sjuk eller inte orka längre. Och ja- jag är också väldigt trött mellan varven samtidigt som jag försöker dölja det för att inte lägga ytterligare börda på henne.
Det smärtar att stå på sidan av. Det är tufft att stötta och uppmuntra de gånger hon tappar självkänsla och tillit. Varje gång hon behöver akutvård för sina smärtor. Jag blir orolig och ledsen när jag hör hur hon tassar omkring på nätterna då smärta driver henne upp ur sängen. Hur hon kvider i sömnen när hon har mycket smärta.
Det är mycket som gör ont känslomässigt att leva med en människa med så stora smärtor. Jag avkräver bara respekt och hennes självklara rätt att vara självförsörjande. I nuläget inväntar vi överklagan från den advokat vi anlitat för att driva hennes mål. Hon orkar inte längre driva sitt eget ärende och jag saknar förmåga att göra det i hennes ställe. Jag orkar inte heller – helt enkelt.
/Bosse (Make)
Bild: Pixabay
116omdagen.wordpress.com 