Vilket år fick du avslag på din sjukpenning?
2018, 2020, 2021
Hur länge hade du varit sjukskriven när du fick avslaget?
Försäkringskassan godtog inte läkarintygen från första dagen, inte något av dem……
Vad ville läkaren sjukskriva dig för?
Rotatorcuffsyndrom i båda axlarna (gammal arbetsskada), svår artros i båda knäna, uttröttningssyndrom, hjärntrötthet, värk som ingen vill/kan/orkar undersöka var den kommer ifrån, oro/ångest,
I vilken omfattning ville läkaren sjukskriva dig?
100%
Hur försörjer/försörjde du dig vid avslaget?
Blivit fråntagen aktivitetsstödet av Arbetsförmedlingen då de inte längre kunde hjälpa mig utan dömer att jag inte kan arbeta, så ingen inkomst. Fick söka försörjningsstöd på kommunen men min mamma fick betala två hyror åt mig innan allting var klart.
Hur motiverar Försäkringskassan avslaget?
Jag anses inte nedsatt med minst en fjärdedel mot den vanliga arbetsmarknaden..
• • •
Jag har sommarjobbat sedan sommaren mellan 4:e och 5:e klass. Jag har alltid älskat att jobba och vid de tillfällen jag inte haft något har jag tagit det som blivit erbjudet. Jag har huvudsakligen jobbat som affärsbiträde och gjort det mesta i mataffär utom varit chef. Det har varit mitt drömjobb sen jag var liten, att ”stå i affär”.
Mitt CV är 3 A4-sidor långt så jag har gjort en del!
Våren 2002 jobbade jag extra på en Konsumbutik och som timanställd fick man hoppa in där det behövdes. Vid denna tid var jag 38 år och mycket vältränad, tränade 3-4 ggr i veckan på gym.
Den ödesdigra morgonen jag kom till jobb och han som hade hand om frukt och grönt var sjuk kommer jag aldrig glömma. Den förstörde resten av mitt liv faktiskt. Jag blev tillfrågad om jag kunde ta frukt och grönt och stålkvinnan som jag (trodde) var sa jag ja.
Det började med att jag skulle lasta av pallarna som kommit på morgonen. Det var 2 meter högt lastade pallar med lådor som väger 15-20 kg/st plus säckar med vitkål som vägde säkert 30 kg. (jag är 157 cm) Det fanns inga liftar till hjälp utan jag fick sträcka mig upp, peta ut ett hörn på en låda så långt att den till slut tippade över och jag fångade den i fallande och mina axlar fick ta den sista biten med ett ryck så den inte for i golvet.
Detta gjorde jag halva dagen plus lastade på och av vagnar och in i kylen och ut i diskarna. När jag gick hem på kvällen hade jag ont i mina armar men trodde att det var typ ”ovana”. På morgonen när jag vaknade hade jag ännu mer ont men trodde det var träningsvärk. Så jag gjorde dessa arbetsuppgifter en dag till. 3:e dagen kunde jag inte röra mina armar så jag fick säga till min chef att någon annan fick ta över.
Jag försökte vara på en annan betydligt lättare avdelning men dagen efter ringde jag till läkaren. Jag fick komma på akuttid, men han sa att jag hade fått inflammation i axlarna och sjukskrev mig en månad med värktabletter. Efter den månaden var jag inte ett dugg bättre och då sjukskrev han mig en månad till, med träning med hantlar på gym 3 dagar i veckan.
När jag kom tillbaka till läkaren efter den 3:e månaden och hade lika ont fortfarande fick jag besked att han inte ”kunde” sjukskriva mig längre. Men han skrev remiss till vanlig röntgen. Där syntes ingenting. Så jag fick försöka jobba igen men det gick inte så jag fick börja tacka nej till tider de ringde mig om.
I samma tid stängde denna butik ner så jag fick gå med A-kassa och inte göra något. Hade ett barn att försörja också så var tvungen att få in pengar.
Arbetsförmedlingen skickade mig på lite olika aktiviteter och arbetsträningar, men jag hade så ont i axlarna att jag t.ex fick ”gå” med pek- och långfinger fram till kaffekoppen på bordet för att jag skulle kunna ta koppen och dricka kaffe.
Så här höll jag på fram till 2005 (3 år hade gått) då Arbetsförmedlingen tog beslutet att skicka mig till ortoped då de inte hittat något mer de kunde göra för mig. Vid denna undersökning visade det sig att jag hade avslitna sen-och muskelfästen i båda axlarna och vid en ultraljudsröntgen att jag hade axlar som en 70-åring.
Det blev bestämt att jag skulle opereras i den axel som var minst dålig och försöka få den användbar (höger). Den vänstra var så dålig att det inte gick att laga, då jag gått flera år med det också.
Efter operationen ansökte jag om sjukersättning första gången och fick avslag. Jag tränade med sjukgymnast, försökt hitta jobb som jag kunde göra. Och IGEN fick jag gå på arbetsträningar och aktiviteter genom Arbetsförmedlingen men det var inte något som höll så länge.
2008 började andra ställen i kroppen att göra sig hörda, såsom mitt vänsterknä som jag plötsligt fick Artros i. Jag gick på sjukgymnastik och allt det där igen.
2009 Var jag ett halvår hos Samhall och de kom fram till att jag kanske klarar 50 %.
2010 var jag på RMS och gjorde en medicinsk utredning under ett par månader. De kom fram till att jag förmodligen inte klarar mer än 50 %.
2011 fick jag aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen när de inte kunde erbjuda mig mer. Jag hamnade då i FAS 3. Fick en arbetsträning som funkade hyfsat fast inte heltid och jag försökte här nånstans få delvis sjukersättning så jag kunde jobba det jag klarade och ha en någorlunda ekonomi.
Jag blev kvar här med aktivitetsstöd fram till 2014 då Arbetsförmedlingen ville ha en arbetsprövning på 80 % på stället jag jobbade på. Det skulle bli en ledig plats där så jag ville ju söka den.
Det blev 9 månader arbetsprövning där man konstaterade att jag inte kunde jobba heltid, kanske 50-75 %. Jobbet fick jag inte utan fick istället sluta där och gå tillbaka till en aktivitet inom Fas 3. Här körde min hjärntrötthet igång då jag tog ut mig alldeles för mycket och fick sova 2 timmar efter jobb varje dag.
2016 togs Fas 3 bort och därmed den aktiviteten jag varit på. Nu fick jag behålla aktivitetsstödet och gå hemma. Jag fick ”order” att vänta på att Arbetsförmedlingen skulle höra av sig.
Under 2016 började mitt andra knä att göra ont och plötsligt gick jag med kryckor. Det visade sig att jag fått Artros i det knäet också. Nu hade jag rätt ont i båda och gick dåligt. Var hos sjukgymnast men hon kunde inte mer än ge mig några rörelser att göra hemma.
Jag flyttade 2017 till en annan ort och gick nästan omedelbart och anmälde mig på Arbetsförmedlingen i den kommunen.
Efter två år när jag själv ett flertalet gånger hört av mig till Arbetsförmedlingen och undrade vad som hände, hade jag fortfarande inte fått någon kontakt med AF-handläggare.
Men samma där, jag hörde inget först. Innan jul 2017 kontaktades jag av Arbetsförmedlingen att jag igen skulle vara på Samhall från januari 2018. När jag åkte dit första dagen fick jag veta att jag skulle ”städa” två timmar om dagen (bara sånt jag ”klarade”) 5 dagar i veckan. Jag kunde nätt och jämnt sköta mitt EGET hem och sa att ”det kommer inte gå”!!
Jag fick pausa så mycket jag ville och när jag varit där 3 månader ”jobbade” jag ca 45 minuter och pausade resten för att klara någonting. Då var min kropp helt slut, min hjärntrötthet kom frekvent och jag fick lägga mig och sova 2 timmar efter jag kom hem.
När jag fick hjärntrötthet en morgon i bilen på väg till Samhall då kontaktade jag min läkare och blev sjukskriven en månad. Efter det skulle jag tillbaka till Samhall och bad att få göra något lättare som t.ex.svara i telefon. Men jag fick göra samma ”städning” i 3 månader till…Efter detta konstaterade Samhall, Arbetsförmedlingen och läkare att jag inte skulle klara att jobba alls faktiskt.
Här ansökte jag om sjukersättning hösten 2018.
I samma veva blev jag sjukskriven av min läkare och ansökte om sjukpenning under hösten också och fick vänta 3 månader på svar.
December 2018 tog Arbetsförmedlingen bort mitt aktivitetsstöd eftersom jag inte kunde stå till arbetsmarknadens förfogande, och jag stod helt utan inkomst.
Jag flyttade igen till en annan kommun. Då hade min mamma fått betala två hyror och mina räkningar i två månader. Fick avslag på sjukpenning och på sjukersättningen.
Jag kontaktade socialen i kommunen och fick efter nån månad besked att jag fick försörjningsstöd. Det har jag haft två år nu.
Samtidigt som jag fick avslag på sjukpenningen blev jag kallad till Arbetsförmedlingen ihop med FK. Där utsattes jag för ren utpressning. De frågade om jag kunde söka jobb 100 %. Jag sa att vad tror ni när läkaren sjukskriver mig hela tiden??
”Du har två val. Säger du att du inte kan söka jobb på 100 % blir du utskriven av Arbetsförmedlingen och blir av med ditt SGI. Eller så KAN du jobba 100 % och behåller ditt SGI”.
Jag ringde mitt personliga ombud som jag fått kontakt med (men egentligen inte fick ha nån hjälp av) och han sa att ”säg det som gör att du behåller ditt SGI (sjukdomsgrundande inkomst) för tusan!! Så nu står jag som 100 % jobbsökande och rapporterar en gång i månaden till Arbetsförmedlingen.
Har en jättebra handläggare på soss som känner mig väl och förstår att jag inte fejkar. Har fått mycket hjälp med att komma vidare med att t.ex byta läkare, ha möten med Arbetsförmedlingen. Hon hjälpte mig med en arbetsprövning sommaren 2020 där jag ”jobbade” 3 timmar, två dagar i veckan. Den fick dock avbrytas då jag inte klarade att ta mig till och från bussen. Jag kom till slut inte upp för trappen till huset jag bor i…
I september sjukskrev min nya läkare mig och jag ansökte om sjukpenning igen. I november 2020 hade vi ett stort möte med läkare, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, arbetsterapeut, sosshandläggare, jag och en som hjälpt mig med att skriva och sortera. Läkaren gjorde här en förlängning på min sjukskrivning från september.
I december fick jag igen avslag på min sjukpenning från september och bad om en om omprövning, samtidigt som jag gjorde ansökan om sjukpenningen som förlängdes. Jag fick avslag på omprövningen och skickade vidare till Länsrätten. Har inte hört mer där.
Fick avslag på sjukpenningen på förlängningen och gjorde likadant, omprövning, avslag och till Länsrätten nu i mars.
Jag ansökte också efter läkaren skrivit ett läkarutlåtande, om sjukersättning i december.
Den TRODDE jag faktiskt att jag skulle få igenom då handläggaren var mycket noggrann och beställde mer papper än jag skickat in. Det hon beställde var äldre, från längre tillbaka. När jag ansökte om sj.ers. 2018 fick jag veta att allt som var äldre än 2 år gällde inte längre, så det gjorde mig lite förvånad att de plötsligt var relevanta!!
För några dagar sedan fick jag avslag på sjukersättningen dock, med 3-4 A4-sidor där de upprepar alla mina problem och hur jobbigt jag har med allting, men jag har ändå inte ”nedsättning med minst en fjärdedel utan kan ta ett normalt förekommande arbete. Jag ska ha det anpassat med inga tunga lyft, inga arbetsuppgifter över midjehöjd, inte så långt från mitt hem utan jag ska kunna gå dit med mina artrosknän. (Jag bor i en liten by på landet) Jag ska också kunna ta pauser när jag vill och behöver. Undrar vilken arbetsgivare som går med på mina 1-2-timmespauser då jag måste lägga mig och sova…??? Det gör jag ett par gånger om dan när jag är hemma, så det lär bli fler gånger om dagen när/om jag ska ”jobba”.
Den kommer även den att överklagas!!
Detta blev långt men eftersom media och liknande kan läsa det ville jag ha det lite detaljerat. Det är mycket emellan som jag inte skrivit om….
/Annika Sköldekrans
116omdagen.wordpress.com 