*uppdaterade inlägg pga fler svar inkomna. Vi hade hoppats på att alla partier tog chansen och svarade på kompletteringsrundan, men några uteblev tyvärr.
Anledningen till att vi gör dessa frågestunder med politikerna är att det är det många luddiga svar och formuleringar från de ansvariga kring sjukförsäkringen. Politikerspråk är inte alltid lätt att få någon klarhet i och vi på #116omdagen tänkte därför utmana våra politiker i socialförsäkringsutskottet genom att sända dem 5 frågor i olika omgångar där de ombeds svara ja eller nej. Vi tycker att alla är förtjänta av raka, enkla svar.
Vi presenterar svaren i ”budskapsrutor” och i inläggen vi skriver till dessa så redovisar vi även de politikersvar som de trots allt får ge i ordnad form. Vi hoppas att den här serien av frågeomgångar kommer att hjälpa oss alla att få ett bättre grepp om hur politikerna tänker agera i sjukförsäkringsfrågan.
Svaren är partisvar, dvs inte någon enskilds person åsikter. #116omdagen medverkar inte att sätta en någon person, sak eller parti i kläm. Vi vill bara redovisa partiernas korta svar, vad de vill specifikt i denna fråga, med några meningar, inget annat. Vi kan därför ta bort text som svävar ut i annat.
Längst ner i inlägget finns det en ruta
ni kan skicka in frågor ni vill ställa till politikerna.
Passa på.
Vi har ställt 5 frågor i 5 omgångar hittills till partierna.
Läs de andra frågorna och svaren här (klicka på en knapp nedan):
1. Ska FK och AF ha samma bedömningsgrunder och lagar gällande arbetsförmåga?
Att det uppfattas att så är fallet idag, eller är på gång, och att det efterlevs är tyvärr en dålig insikt i hur verkligheten fungerar och vad det innebär för alla de människor som drabbats av livslånga och svåra konsekvenser i sina liv. Vi vet att utredningar är tillsatta och projekt påbörjade, men ärligen så går åren och människor far illa för något som borde vara självklart.
V: Ja. Det ska vara Arbetsförmedlingens bedömning som ska gälla och Försäkringskassan ska inte kunna utförsäkra människor som av AF bedöms sakna eller ha nedsatt arbetsförmåga. Politikens ansvar är att se till att människor inte drabbas av illa fungerande system. Om AF bedömer att arbetstagaren ”har förhinder” att söka arbeten pga. nedsatt arbetsförmåga ska man inte kunna förlora sin SGI och bli nollad.
MP: Ja, Miljöpartiet anser att det här är väldigt angeläget. Vi vill ha ett sammanslaget system, där nivåerna är lika oavsett om arbetslöshet eller sjukdom är huvudproblemet. Det är en mycket glidande skala vilken typ av arbetsförmåga en människa har och kopplat till vilket arbete. Vi anser att betydligt mindre energi ska ägnas åt att dela in människor i fack och mer åt att ge individanpassat stöd och att ersättningen under tiden ska vara densamma.
S: Ja, det är eftersträvansvärt att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och för den delen vården, delar bedömningsgrunder för arbetsförmåga.
Nej, lagarna som styr Försäkringskassans och Arbetsfömedlingens arbete är väldigt olika utifrån vad myndigheternas syfte är och kan inte likställas. En av effekterna av den förändring av prövningen i sjukförsäkringen som genomförs i höst med angiven yrkesgrupp kommer leda till ett löpande arbete och ökad dialog kring arbetsförmågebegreppet emellan myndigheterna. Det kommer också göra det tydligare i besluten från Försäkringskassan vad arbetsförmågan prövats emot och med det lättare att förstå och bemöta för alla inblandade.
C: Ja, vi tycker att de ska ha samma bedömningsgrunder. Det är orimligt att människor kläms mellan två myndigheter.
KD: Ja, det är orimligt att människor faller mellan stolarna på grund av bristande samarbete mellan
myndigheter. När ingen bär ett huvudansvar ökar risken för sådana brister, vilket är fallet i dag.
Kristdemokraterna har därför krävt att Försäkringskassan ska bära ett huvudansvar vad gäller
kontakten med Arbetsförmedlingen, i syfte att förhindra de misstag som i slutändan drabbar individen.
SD: Ja, det anser vi. Vi har vid flera tillfällen lyft problematiken med att människor anses friska av försäkringskassan samtidigt som arbetsförmedlingen anser att personen är för sjuk för att vara anställningsbar. Det är helt orimligt. Vi anser på kort sikt att uppgifter måste samköras mellan myndigheterna och de måste ha samma uppfattning vad gäller arbetsförmåga.
2. Är det meningen att individen ska drabbas när myndigheter inte kan samverka?
När exempelvis FK beslutar att personen är arbetsför och AF säger motsatsen så släpps människan som en pestsmittad och ingen tar ansvar idag utan pekar på varandra. Det är oacceptabelt. Vi anser att någon måste ta ansvaret och individen ska få ersättning och stöd fram tills dess att någon av dessa tar sitt ansvar. Vad anser ni?
V: Vi håller med er (=nej). Det ska aldrig vara individen som drabbas av myndigheters brister. Vänsterpartiet har många gånger lagt sådana förslag som ni nämner och vi kommer fortsätta ställa sådana krav på regeringen.
MP: Nej, individer ska inte drabbas när myndigheter inte kan samverka eller gör olika bedömningar. I det system som vi vill se ska det inte kunna hända att människor faller mellan stolarna på det sättet och står utan skydd. Men helt klart behöver regelverket förbättras här och nu också. Utöver det ni tar upp vill vi också införa en regel om att en människa som blivit sjukskriven aldrig ska få retroaktivt indragen ersättning.
S: Nej, det är rent tragiskt när individer drabbas av myndigheters brister i samverkan.
Det är vår uppfattning att lagstiftningen och den så kallade rehabiliteringskejdjan har byggt på för hårda gränser som i sig gjort att vissa fallit mellan stolarna. Vi har påbörjat ett förändringsarbete som innebär förbättrade möjligheter för sjuka att behålla sin sjukpenning under vård och rehabilitering med förändringar i prövningarna vid dag 180 och 365.
C: Nej, det är inte meningen och det är inte rimligt. Vi vill tydliggöra Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ansvar att samverka kring överlämnandet av individer.
KD: Nej, en individ ska aldrig behöva lida för att myndigheterna inte kan samverka. Kristdemokraterna vill därför att Försäkringskassan ska bära ett huvudsakligt ansvar i kontakterna mellan myndigheten och Arbetsförmedlingen. På så sätt minskar risken för att personer faller mellan stolarna.
SD: Nej, individen ska definitivt inte drabbas och hamna i kläm. Om myndigheterna har olika uppfattningar borde ersättning betala ut till dessa att de är överens och det är också viktigt att hälso- och sjukvården och läkarens bedömning finns med i processen för att komma fram till en bedömning.
3. Anser ni det rätt att man kan förlora sin SGI för att två myndigheter inte är sams gällande arbetsförmåga?
Försäkringskassan är den myndighet som bedömer och beslutar om både sjukpenning och SGI. När en person anses arbetsförmögen och inte berättigad sjukpenning av FK, men bedöms tvärtom av Arbetsförmedlingen, så beslutar FK dessutom i nästa steg att personen förlorar sin SGI. Det är motsägelsefullt mot deras första beslut och det finns ingen logik. För att få behålla sin SGI när myndigheterna inte är överens så tvingas personen bryta mot lagen för att bli inskriven på AF med rätt kodning (arbetsför). FK gör alltså indirekt sjuka människor till brottslingar i deras förtvivlade försök att överleva, klara bostad och mat. Är det rätt?
V: Nej. Vänsterpartiet vill inte att det ska vara möjligt att ta bort SGI för att man av Arbetsförmedlingen klassas som icke arbetsför. Försäkringskassan bör följa AF:s bedömning och det ska inte vara möjligt att nolla personers SGI pga detta. Dessutom bör de som utförsäkrats under åren få upprättelse ekonomiskt och kunna återinträda i systemet.
MP: Nej det är verkligen inte rätt. Som vi nämnt ovan vill vi ha ett helt annat system som går ut på att ersättningen är en och samma oavsett om huvudproblemet är arbetslöshet eller sjukdom. Oerhört mycket energi skulle frigöras ur systemet från det som idag går åt till att försöka klassificera människor till att istället ge individanpassat stödinsatser.
S: Nej, vi anser inte att man ska förlora sin SGI för att man hamnar mellan stolarna.
C: Nej, det är inte rätt.
KD: Nej, det är orimligt. Kristdemokraterna vill lösa detta genom att ge Försäkringskassan ett huvudansvari kontakterna mellan myndigheterna, och i den rollen måste Försäkringskassan tillse ett bättre utbyte av uppgifter som används i SGI-handläggningen, ex. genom att säkerställa att Arbetsförmedlingens interna information är tillförlitlig i de fall som den ligger till grund för Försäkringskassans utredningar. På samma sätt bör Arbetsförmedlingen enbart lämna information som rör SGI-skydd om de kan säkerställa att informationen är korrekt, och inte innebär misstag som i slutändan drabbar individen.
SD: Nej, detta är förkastligt och försätter människor i en fruktansvärd och ohållbar situation. Vi har lyft flera förslag på att åtgärda detta. Dels att myndigheterna inte ska kunna fatta motstridiga beslut gällande arbetsförmågan. Vi ser även att systemet kring SGI och regelverket kring nollning måste utredas från grunden så att en person som arbetat under lång tid inte ska kunna nollas från sin SGI på det sätt som sker i dag.
4. Borde det inrättas en ny myndighet som slår ihop Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen?
Det pratas ibland om att FK och AF borde slås ihop till en myndighet för att få ett mer övergripande sätt att arbeta. Är det något ni vill införa?
V: Nej. Framförallt måste regeringens styrning av myndigheterna vara skarpare och tydligare. Att enbart slå ihop myndigheterna, men inte tydliggöra regelverket och regleringsbrevet, tror Vänsterpartiet inte skulle ha tillräcklig effekt.
MP: Ja, det anser vi.
S: Nej, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som myndigheter har helt olika syften och bör inte slås samman.
C: Vi har inget sådant förslag. (#116omdagen tolkar svaret som ett nej)
KD: Nej, däremot måste samverkan mellan myndigheterna avsevärt förbättras. Det handlar om styrning av myndigheterna men också om att tilldela ett huvudansvar för samverkan till Försäkringskassan.
SD: Ja. SD har länge drivit frågan om att försäkringskassan och arbetsförmedlingen borde slås samman för att ansvaret för sjukskrivna ska tillfalla en och samma myndighet där personer inte ska kunna hamna i kläm. På det sättet måste det skapas en större helhet i bedömningen och rehabiliteringsprocessen kring den som är sjuk också i nära samverkan med hälso- och sjukvården.
5. Anser ni att de utförsäkrade borde ha en obligatorisk plats vid utredningar kring sjukförsäkringen?
Vi nämner ovan ytterligare en utredning som genomförs gällande sjukförsäkringen. De vi sett hittills har inte haft någon fokusgrupp som innehåller erfarenheter från de som drabbats av sjukförsäkringen. Varför? Vi anser att det är en mycket viktig grupp som borde få höras mer. Skrivbordsprodukter som diskuteras av ”höga” titlar brukar sällan kännas som vi lever i samma värld och är mycket svåra för oss att förstå hur ni kommit fram till. Här kan ni förklara lite mer om ni vill 😉
V: Ja. Det borde vara självklart att inkludera civilsamhällets organisationer, särskilt de som har egna erfarenheter kring detta vid utredningar och förslag.
MP: Ja, vi håller med om att det vore mycket bra. Som parti brukar vi trycka starkt på brukarperspektivet som det brukar heta, dvs erfarenheter från de som är direkt berörda, oavsett vad det gäller. Tar man med det i ett tidigt skede leder oftast till mycket bättre resultat. Vi är precis som ni övertygade om att det annars finns aspekter som man kan riskera att missa. Utredningar jobbar olika, men det är en bra idé att redan i direktiven till en utredningen ställa krav på att man öppnar upp för att ta in synpunkter från personer med egna erfarenheter, t ex genom fokusgrupper.
S: Nej, vi bör inte ha obligatoriska fokusgrupper till utredningar oavsett område.
Däremot är det en väsentlig del i utredarens arbete att ta kontakt med olika intressegrupper, forskare och andra aktörer av intresse för utredningen. Vi slår vakt om utredningsväsendet och tycker det är bra med såväl expertgrupper som parlamentariska referensgrupper som en del i att öka insynen i arbetet. Sist och kanske viktigast är remissförfarandet som möjliggör för såväl enskild som utvalda remissinstanser att inkomma med sina synpunkter på utredningens förslag.
C: Vi tycker det är viktigt att både utredningar och beslutsfattare har dialog med människor som påverkas av aktuella förslag. Formerna för detta kan dock variera, ibland är det i direkt kontakt med intresseorganisationer. Offentliga utredningar tillsätts av regeringen och formerar sig med expert- och referensgrupper efter behov. Med respekt för det rimliga i frågeställningen anser vi inte att man kan peka ut grupper som ska ha obligatorisk representation i utredningar. (#116omdagen tolkar svaret som ett nej)
KD: Nej. Det är viktigt att alla röster som berörs av ny lagstiftning hörs och tas tillvara på, i syfte att skapa ändamålsenliga och rättvisa system. I den svenska lagstiftningsprocessen har alla möjlighet att påverka lagstiftningen under hela processen, inte minst under remissperioden. Det är en ordning vi vill bevara.
SD: Ja, en viktig del när det görs en utredning och när förslag skickas på remiss är att höra olika intressegrupper och här finns det nog en brist vad gäller att höra just sjukskrivna och utförsäkrade. Jag anser att om det skapas eller redan finns intressegrupper, föreningar, fokusgrupper eller liknande som skulle kunna utgöra remissinstans så skulle det vara väldigt positivt. Utöver det är det väldigt värdefullt med information från dem det berör via mail och sociala medier direkt till politiker. Jag tror exempelvis 116omdagen och försäkringskassanupproret har varit med och opinionsbildat och påverkat utvecklingen inom sjukförsäkringen.
116omdagen.wordpress.com 