Designa en webbplats som denna med WordPress.com
Kom igång

#116omdagen

Frågor till partierna och deras svar, omgång 5

*uppdaterade inlägg pga fler svar inkomna. Vi hade hoppats på att alla partier tog chansen och svarade på kompletteringsrundan, men några uteblev tyvärr.

Anledningen till att vi gör dessa frågestunder med politikerna är att det är det många luddiga svar och formuleringar från de ansvariga kring sjukförsäkringen. Politikerspråk är inte alltid lätt att få någon klarhet i och vi på #116omdagen tänkte därför utmana våra politiker i socialförsäkringsutskottet genom att sända dem 5 frågor i olika omgångar där de ombeds svara ja eller nej. Vi tycker att alla är förtjänta av raka, enkla svar.

Vi presenterar svaren i ”budskapsrutor” och i inläggen vi skriver till dessa så redovisar vi även de politikersvar som de trots allt ger. Vi hoppas att den här serien av frågeomgångar kommer att hjälpa oss alla att få ett bättre grepp om hur politikerna tänker agera i sjukförsäkringsfrågan.

Svaren är partisvar, dvs inte någon enskilds person åsikter. #116omdagen medverkar inte att sätta en tredje person i kläm. Vi vill bara redovisa partiernas svar i sak och några meningar, inget annat. Vi kan därför ta bort text som inte ger svar på partiets egna tankar i saken.

Längst ner i inlägget finns det en ruta
ni kan skicka in frågor ni vill ställa till politikerna.
Passa på. Valet närmar sig…

Vi har ställt 5 frågor i 5 omgångar hittills till partierna.
Läs de andra frågorna och svaren här (klicka på en knapp nedan):

1. Vill ni införa Stupstocken/Bortre tidsgränsen igen?

V: Nej. Den som är sjuk ska få ersättning så länge sjukdomen och den nedsatta arbetsförmågan varar. Rätten till ersättning ska inte styras av tidsgränser.

MP: Nej, verkligen inte. Själva tanken på en bortre gräns för hur länge man kan vara sjuk är ett feltänkande och för oss helt främmande.

C: Vi anser inte att ”stupstocken” är en bra benämning men ja, vi vill återinföra den bortre tidsgränsen. 

L:  Ja. Den bortre tidsgränsen möjliggör en mer förutsägbar och aktiv sjukskrivningsprocess. Slopande av den bortre tidsgränsen har visat sig bli en återgång till en politik som passiviserar och avskriver människor i bidragssystem. Liberalerna vill återinföra den bortre tidsgränsen för ersättningen, medans rehabiliteringen kan dock fortsätta längre även efter återinträdet i arbetslivet.

SD: Nej. Vi anser att en bättre väg att gå, för att stötta människor tillbaka i arbete, är att stärka rehabiliteringsinsatserna tidigt i sjukskrivningen. Genom att göra sjukförsäkringen mer flexibel och införa positiva incitament såsom att kunna prova på att studera och lönearbeta på låg nivå med bibehållen ersättning.

2. Anser ni att rehabiliteringskedjan ska vara kvar med sina nuvarande tidsgränser?Rehabiliteringskedjan infördes 2008 och har sedan dess inte genomgått någon större utvärdering. Bara benämningen av dessa tidsgränser som om det skulle handla om rehabilitering är i mångas ögon kränkande då syftet blivit något annat.  Anser ni att rehabiliteringskedjan ska vara kvar med sina tidsgränser såsom idag? 

V:  Nej. Tidsgränserna i rehabiliteringskedjan har lett till fler utförsäkringar. De fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan har också resulterat i att Försäkringskassan förlägger sina kontakter med den försäkrade utifrån dessa tidsgränser vilket gjort att handläggarna blir mindre närvarande och får en sämre helhetsbild av den försäkrades situation. I vissa fall kan också insatser försenas för att de planeras utifrån rehabiliteringskedjan och anpassas till en viss tidsgräns, trots att det funnits underlag för att genomföra insatsen långt tidigare. Vänsterpartiet vill se en återgång till steg-för-steg-modellen som gällde tidigare. Steg-för-steg-modellen kan dock behöva justeras något innan den återinförs.

MP: Nej, inte med det innehåll det har ídag. Vi vill vända helt på perspektivet och låta tidsgränser istället bli avstämningspunkter med fokus på om rätt stöd och rehabilitering har givits eller om annat behövs. Dvs tidpunkter som den enskilde kan känna hopp inför i stället för dagens tidsgränser i den så kallade rehabiliteringskedjan som den enskilde ofta oroar sig inför.   

C: Ja, vi anser att rehabiliteringskedjan är viktig för sjukförsäkringssystemet. Samtidigt delar vi kritiken mot att rehabiliteringsinsatser dröjer alldeles för länge. 

L:  Nej. I Liberalernas riksdagsmotion ”Ett förstärkt arbetssätt för Försäkringskassan föreslås en reformerad rehabiliteringskedja genom att en ny insats införs, ”Individuellt stöd och vägledning”, som ska vara ett individuellt utformat stöd genom hela kedjan av insatser vid sjukdom, rehabilitering och tillbakagång till arbete och vardag.

SD: Nej. Vi anser att det behöver göras vissa justeringar, före dag 60 ska försäkringskassan bedöma behovet av en rehabiliteringsplan för individen. Därefter bör regelverket kring rehabiliteringsersättning förändras för att inte rehabiliteringsersättningen ska behöva ta hänsyn till rehabiliteringskedjans tidsgränser. Vid dag 180 anser vi att prövningen för alla ska begränsas till det egna kompetensområdet. Det vill säga att den enskilda individen prövas mot yrken där man har erfarenhet och kompetens. I det undantag som finns idag från att prövas alls vid dag 180 så anser vi det ska räcka med att man beräknas kunna återgå på deltid inom ett år, för att slippa prövning och riskera utförsäkring på dag 180. Idag krävs det att man ska beräknas kunna återgå fulltid. Samma sak vid dag 365. Bedöms man kunna återgå på deltid inom 550 dagar anser vi att man ska kunna fullfölja sin rehabilitering och inte utförsäkras bara för att man inte bedöms kunna återgå på full tid.

3. Anser ni att Försäkringskassan gått utanför lagarnas tolkningsutrymme?
När en lag skrivs så är den skriven för att det ska finnas ett sk tolkningsutrymme och inte bli för detaljstyrd. Men det måste finnas en gräns på hur man tolkar och tillåts tolka lagarna. FK har ju till och med hittat på egna påståenden som de framhåller såsom de vore lag och rätt, exempelvis objektiva fynd, D-F-A kedjan, beslutsstöd, diagnoser…Anser ni att Försäkringskassan gått utanför sitt tolkningsutrymme kring lagtexterna i förvaltningsrätt och socialförsäkringsbalken?

V: Ja. Användningen av DFA-kedjan är det tydligaste exemplet på detta, vilket bland annat beskrivs tydligt av Niklas Altermark i boken Avslagsmaskinen.

MP: Ja. Problemet som vi ser det är att det funnits en otydlighet i försäkringskassans roll, och uppdrag och en obalans mellan övergripande syften som dragit åt delvis olika håll och detaljerade krav. Vi anser att försäkringskassans stödfunktion ska vara överordnad.

C: Vår viktigaste kritik handlar om att rehabiliteringsinsatser kommer igång allt för sent. I vissa avseenden anser vi också att tillämpningen av regelverket har varit orimligt stram, såsom exempelvis bedömningen av arbetsförmågan mot en odefinierad arbetsmarknad. Där har vi därför medverkat till att förtydliga lagtexten. (Kan inte svara ja eller nej, #116omdagen har därför ”tolkat” deras svar till ett ja).

L: Försäkringskassan brottas med ett lågt förtroende. Ett löpande reformarbete krävs för att kunna erbjuda trygghet och lyhördhet mot den enskilde samtidigt som skattebetalarnas pengar används rättssäkert och effektivt. Liberalerna vill se en oberoende utredning av försäkringskassans arbetssätt. (Kan inte svara ja eller nej, #116omdagen har därför ”tolkat” deras svar till ett ja).

SD: Flera granskningar har visat på styrningen för att få ner antalet sjukskrivna och dels på grund av en osäkerhet och otydlighet i rättspraxis har det högst troligt lett till felaktiga bedömningar från försäkringskassan sida. Detta visar sig bland annat inom aktivitetsersättning där det funnits en hög andel beslut som ändrats i domstol.  (Kan inte svara ja eller nej, #116omdagen har därför ”tolkat” deras svar till ett ja).

4. Ska Försäkringskassan kunna neka sjukpenning på grund av att diagnosen är ”omstridd” eller det saknas tillräcklig forskning?
Försäkringskassan har i en rapport nyligen erkänt att de bedömt människor felaktigt i vissa diagnoser, exempelvis Fibromyalgi, ME/CFS och utmattningssyndrom. Motiveringarna från myndigheten har ofta ifrågasatt diagnosen och därmed gett avslag.

 V: Nej. Det är arbetsförmågan som ska bedömas, även om nedsättningen av den beror på en sjukdom med ”omstridd” diagnos.

MP: Nej, det är som sagt inte ovanligt att mer vetskap om ett sjukdomstillstånd kommer efter hand. Det som har betydelse är hur ett tillstånd drabbar den enskilde, och att läkare också kan beskriva symtomen, hur de yttrar sig och dess konsekvenser – även innan man funnit dess orsak. Och att sjukvården fortsätter pröva sig fram för rätt behandlingsinsatser.

C: Försäkringskassans uppdrag är att bedöma arbetsförmågan. Det måste givetvis göras utifrån vetenskapligt förankrade faktorer, samtidigt kan det såklart finnas fall där arbetsförmågan kan anses vara nedsatt även om det inte finns någon tydlig diagnos. (Kan inte svara ja eller nej – #116omdagen tolkar därför svaret som ett nej) 

L:  Liberalerna menar att det är av största vikt att myndigheten i sitt direktiv ges ett portaluppdrag att stötta och lotsa. Försäkringskassan måste bli en partner för de sjuka i arbetet för att komma tillbaka, samt för sjukvården i stort. Sjukskrivningsprocessen från Försäkringskassan består i dag av en standardiserad kedja av insatser som inte är direkt kopplade till några av de vård-, behandlings- eller rehabiliteringsinsatser som den enskilde går igenom. (Kan inte svara ja eller nej – #116omdagen tolkar därför svaret som ett nej)

SD: Nej. Vi anser att det borde kunna göras en individuell helhetsbedömning tillsammans med läkare. Tyvärr har det funnits problem med tidigare styrningsdokument som krävt objektiva fynd, vilket blir problematiskt med dessa typer av diagnoser. Sen behöver kompetensen inom försäkringskassan inom dessa typer av diagnoser stärkas inom försäkringskassan. Den enskilda individen ska dock inte drabbas med oskäligt hårda bedömningar för att det behövs mer kompetens och forskning om vissa diagnoser.

 

5. Anser ni att tydliga systemfel, såsom myndighetens uppenbara brist på respekt läkarintygens betydelse, måste utredas under flertalet år?
Genom åren har vi sett utredning efter utredning komma till stånd och under tiden så har hundratusentals människor hamnar i utanförskap och fattigdom. Utredningarnas resultat har i varit ”vad-var-det-vi-sagt-er-under-alla-dessa-år” och omfattar dessutom inte hela bilden av problemet, utan det duttas lite här och där. Eller så resulterar utredningen i att förstärka fördomar såsom att de sjuka är lata. Vi är så less på era utredningar, för vi får lida under tiden för något som är uppenbart. Och andra områden behöver bara några rubriker i media för att problemen ska åtgärdas. Behövs det verkligen så långa utredningar kring uppenbara systemfel?

V: Nej. Sjukförsäkringen består av flera komplexa regelverk. För att de ska ge människor det ekonomiska skydd de ha rätt till och samtidigt skapa goda förutsättningar för att rehabiliteras tillbaka till arbete, i det fall det är möjligt, på ett korrekt och rättssäkerts sätt kan det behövas omfattande utredningar. När det gäller läkarintygens betydelse bör den frågan inte vara särskilt komplicerad och bör därmed inte kräva så omfattande utredningsarbete. Problemet med läkarintygen handlar snarare om att Försäkringskassan tidigare hade i uppgift att minska sjuktalen och började ifrågasätta läkarintygen för att nå det målet. 

MP: Ja, men vi kan förstå er frustration. Att utreda är en del av demokratin för att ta fram underlag, vrida och vända på olika perspektiv. Och att förslagen sedan går på remiss till olika aktörer i samhället, där alla som vill dessutom kan skriva remissvar. Ju bredare stöd ett förslag har desto större chans att det senare inte rivs upp om det blir en ny politisk majoritet.

Angående läkarintygen – här vill vi verkligen också se en förändring så att de ges mer tyngd. Det är problematiskt både för den enskilde och läkare med dagens system. Inte minst att Försäkringskassan i efterhand kan neka en person sjukpenning, det är något som sker i dagsläget men som Miljöpartiet vill se ett stopp för. 

Så trots att det tar tid ser vi det som ett gott tecken att frågan om läkarintygen nu ska utredas. Med förhoppningen att det som utredningen visar ska kunna få gehör hos en majoritet i riksdagen.

C: Ja, det behövs utredningar. Hur lång en utredning behöver vara varierar med frågans komplexitet. Frågan om läkarintygens betydelse i sjukförsäkringsärenden är exempelvis inte så enkel som frågan antyder.

L: Försäkrings­kassans arbetssätt måste bli föremål för ett större reformarbete under 2020-talet. Under myndighetens paraply ryms en stor mängd för samhället viktiga försäkringar och bidrag såsom bedömningen av sjukpenning, boendetillägg, närstående­penning, bilstöd, assistansersättning, barnbidrag, etableringsersättning och föräldra­penning. Den administrationströtthet som både brukare och förmånstagare såväl som läkare beskriver efter kontakt med Försäkringskassans måste tas på största allvar och förbättras. (Kan inte svara ja eller nej – #116omdagen tolkar därför svaret som ett ja)

SD: Ja. Vi instämmer med att det är fruktansvärt att människor fått lida under så många år på grund av felaktiga bedömningar som gjorts och nej utredningar i sig hjälper inte dessa människor. Vi förstår att frustrationen måste vara stor.  Det är dock bra att en del utredningar tagit fram konkreta förslag som lett till konkreta förändringar i lagstiftningen exempelvis SOU 2021:69 ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet”.

Glöm inte att skriva under vår namninsamling som vill att alla de som drabbats av sjukförsäkringens och Försäkringskassanasrättshaveri får en upprättelse.
https://www.mittskifte.org/petitions/ge-upprattelse-och-en-omprovning-till-de-som-nekats-sjukpenning



Annons


%d bloggare gillar detta: