I debatten den 19 december 2021 kring sjukförsäkringens budget så var det många anföranden och vi ska idag koncentrera oss på ordet onödigt som används av politiker, och som även används i de 3 meningar som omfattar sjukförsäkringen i Tidöavtalet som många refererar till: ”Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Fokus ska vara på rehabilitering och utformningen ska motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen. Åtgärder sätts in för att motverka ohälsa.”
Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta.
Första meningen är egentligen onödig. Inte ur den synvinkeln att den behövs utan för att den egentligen inte betyder något unikt för den som uttrycker sig så, då betydelsen är lagstadgad. Det är en mening som används av alla, lite slentrianmässigt kan vi tycka, för inte en enda politiker skulle uppriktigt våga säga något annat. Det är vad man lägger bakom de orden som räknas.
Vad är onödigt många sjukskrivningar?
Vem lägger värdet i onödigt?
Fokus ska vara på rehabilitering och utformningen ska motverka onödigt många sjukskrivningar, särskilt långa sådana, bland annat genom tydligt definierade avstämningstillfällen.
Här är den mening, och speciellt ordet onödigt, som vi funderar lite kring idag då vi hörde det upprepas ett antal gånger i debatten och vi kunde inte riktigt släppa känslan. Rehabilitering är något självklart i sjukförsäkringen, men Försäkringskassan har genom åren visat en klart minskande vilja att behandla människor. Det syns i rehabiliteringsutbetalningarna och antalet människor som mottar dessa.
Vad ger ordet onödig för signaler till den som nekas sjukpenning?
Om man får avslag på sin sjukpenning för att man uppnått ett visst antal dagar,
– är man onödig då?
Vad ordet utformningen ska illustrera framgår inte tydligt, men uppenbart är det ett mirakelverktyg för att begränsa dessa onödigt många, särskilt långa, sjukskrivningar. Orden är sammansatta så att vi ska tro på att människor ska få vara kvar i sjukförsäkringen, med sjukpenning, tills dess de blir friska och fått sin rehabilitering. Men som bekant så heter en viss utförsäkringskedja egentligen rehabiliteringskedjan, och den har inte hjälpt människor bli friska. Utan den kedjan hade inte Försäkringskassan heller haft verktygen att uppnå målsättningar mm som egentligen inte har med hälsa och arbetsförmåga att göra. Avstämningsmöten ska genomföras, men enligt statistiken är de inte frekvent förekommande och frågan är om de ändrar Försäkringskassan bedömningar för att uppnå de låga målen.
Åtgärder sätts in för att motverka ohälsa. Sista meningen i Tidöavtalets stycke om sjukförsäkringen. En ”onödig” mening gällande sjukförsäkringen, då den egentligen berör tiden innan man hamnar i sjukförsäkringen och därmed inte borde påverka utgiftsområde 10. Den handlar om arbetsmiljö, levnadsvillkor och bemötande i samhället. Hur gör vi alla för att vi ska må bra och får vi möjligheter att må bra i arbetslivet? Ett otroligt viktigt ämne som spänner över hela arbetet som sker i riksdagen och den borde lyftas ut och synliggöras dagligen i beslutsfattandet.
Att motverka ohälsa är otroligt nödigt.
Absolut inte onödigt.
Men att tillskriva sjukförsäkringen att motverka ohälsan ska inte innebära att
det belastar de som redan drabbats och de ska absolut inte skuldbeläggas
för att de inte har korta sjukskrivningar. Så sker nu.
Det är otroligt onödigt. Till och med riktigt kortsiktigt och dumt tänkt.
116omdagen.wordpress.com 