Läkarbesöket är viktigt och många drabbas av glömska på grund av den stress som uppkommer när man träffar en läkare och det som man anar ligger framåt i processen. Därför kan det vara bra att i god tid börja förbereda sig.
Det viktiga är att du och din arbetsgivare sjukanmäler dig till Försäkringskassan på en gång dina dagar hos arbetsgivaren med sjuklön är slut. Om du missar att göra en sjukanmälan kan Försäkringskassan godkänna sju dagar tillbaka från det intyg som senare kommer in. Men det är upp till handläggaren att bedöma en sådan sak.
VIKTIGT:
I dag är bedömningen kring om man får sjukpenning helt hos Försäkringskassan.
Så bara för att du får en sjukskrivning hos läkaren, som bedömt att du behöver det,
är det inte garanterat att du därmed blir beviljad sjukpenning av Försäkringskassan.
Lite tips:
När du bokar tid hos läkaren, be om en dubbeltid och förklara varför. En eventuell sjukskrivning tar tid för läkaren att skriva och göra de nödvändiga undersökningarna som intyget kräver.
Förbered dig genom att anteckna/för en enkel dagbok kring hur din dag ser ut och vad du klarar och inte klarar. En vecka kan vara bra för att se ett eventuellt mönster.
För att se vad ett läkarintyg ska innehålla och kunna förbereda fakta inför läkarbesöket så lägger vi en länk här: Läkarintyg sjukpenning
Om du är osäker på hur mycket läkaren kan om just din diagnos som nedsätter din arbetsförmåga samla ihop lite bra information till läkaren och skicka in det i förväg. Om du känner dig osäker i att nå fram till läkaren, ta med någon som kan hjälpa dig att föra din talan.
Strunta i fåfängan. Många av oss är stolta och fåfänga och vill visa oss från vår bästa sida, så även vid läkarbesöket. Mycket av måendet kan döljas av smink, hårtvätt och rena kläder. Gå därför såsom du ser ut när du är hemma. Visa ditt riktiga jag. Det blir enklare för läkaren att se ”fynd” då som kan bekräfta ditt mående. Slösa inte er tid med att försöka dölja verkligheten.
Visa respekt till läkaren och förutsätt respekt tillbaka. Funkar ni inte ihop, byt läkare. Ingen sjuk ska behöva stå ut med kränkningar eller dålig respekt. Men som sagt, respektera även läkarens kompetens och dennes bedömning (om den inte är alldeles galen). Vid osäkerhet kan du alltid be om en andra åsikt av annan läkare.
Varje läkarintyg bör utfärdas vid ett personligt besök hos läkaren,
inte en telefonkontakt. Tydligen är det bara Försäkringskassan som innehar superkraften att kunna bedöma utan att träffa den sjukskrivne.
Läkarintyget/n bör utfärdas av samma läkare som genomför undersökningen.
Har du någon specialistläkare är det dessvärre inte säkert att deras avtal med landstinget tillåter att de utfärdar sjukintyg (helt galet). Tänk på här att du ska inte vara den som förmedlar information mm, utan de får sköta kontakten själva. Allt för att säkerställa fakta och inte lämna några rum för Försäkringskassan att hitta kryphål.
Läkaren ska ge konkreta exempel på den försäkrades oförmåga att utföra arbetsrelaterade aktiviteter i läkarintyget. Här gäller det att ta hänsyn till rehabiliteringskedjan för att veta vilket arbete läkaren ska bedöma arbetsförmågan mot. Rehabkedjan är mycket viktig.
Varje diagnos som anges i läkarintyget bör verifieras via uppgifter om objektiva undersökningsfynd, i den mån diagnosen medger det. Observera ordet bör. Objektiva fynd eller vad Försäkringskassan är inget Försäkringskassan enligt lag får kräva, trots att de oftast tror det själva.
I läkarintyget kan en eller flera diagnoser anges. Samma krav gäller för alla. Den första och översta diagnosen i intyget är den som är gällande i Försäkringskassans bedömning och därför kan det vara bra att förtydliga om samsjuklighet förekommer och hur den påverkar arbetsförmågan.
Läkaren ska hålla en röd tråd gällande DFA-kedjan i intygen enligt Försäkringskassan. Försäkringskassan har inget stöd i lagen för sin DFA-kedja och det finns några domar som visar på det. Men med erfarenhet i ryggen är det bra att vara övertydlig och ändå visa på den. DFA-kedjan innebär hur Diagnosen påverkar de Funktionsnedsättningarna som påverkar Aktivitet/Arbetsförmågan.
Försäkringskassan har ett självuppfunnet krav på att objektiva fynd/medicinska fynd (eller vad de i dagsläget kallar det) måste finnas för att kunna bevilja sjukpenning. För att tillmötesgå dem och minimera allt tjafs kan läkaren genomföra vissa tester som anses godkända (oftast). Dessa är bra att använda vid så kallade symptomdiagnoser såsom utmattning och ME. De här testerna kan gradera den försäkrades kognitiativa nedsättningar SMBQ, KEDS, HAD, MADR-S.
Sjukskrivande läkare kan även skriva en remiss till en sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. De kan definiera och gradera den försäkrades fysiska begränsningar att utföra vardagliga aktiviteter, och den försäkrades processuella (se kognitiva) och motoriska (se fysiska) svårigheter. Inte helt säkert att Försäkringskassan tar hänsyn till detta, men de har svårare att komma med avfärdanden. Försäkringskassan brukar här säga att de har sina AFU (Arbetsförmågeutredningar) som de själva beställer då de anser att behovet finns. Men inte ens resultatet från de utredningarna respekteras alltid, vilket är bra att veta.
Många sjuka mår sämre efter undersökningar och utredningar. Försök att få en tid att uppvisa måendet efter dessa och få det dokumenterat, bevisat av läkare, och bifogat till intyget.
Vill du bidra?
Har du sett eller vet något du vill dela med dig av till andra?
Skicka ett meddelande till oss med lite kort info kring saken samt länkar till källorna.
Om vi hjälps åt tillsammans så blir vi starka.
Har du sett om vi skrivit något fel, eller är något otydligt och svårt att förstå?
Meddela oss gärna. Vi vill inte försvåra eller hänvisa till felaktig fakta.
116omdagen.wordpress.com 