På den här sidan försöker vi samla domslut i sjukpenningärenden. Alla har inte länkar till originalbeslutet tyvärr, men merparten har det. Vi fyller på allteftersom vi hittar något användbart eller får tips om desamma.
KR Mål 9520-18, 9521-18 (DFA-kedja och objektiva fynd)
”Vissa sjukdomar låter sig endast med svårighet fastställas objektivt. När det exempelvis gäller de psykiatriska diagnoserna finns sällan några objektiva undersökningsfynd. Bedömningen av funktionsnedsättningen måste i dessa fall i huvudsak grunda sig på den försäkrades egna uppgifter. Patientens egen berättelse om symtomen tillsammans med beskrivningen av dennes hälsotillstånd i de medicinska utlåtandena är då av särskild betydelse. Det måste göras en helhetsbedömning av samtliga omständigheter där även svårighetsgraden av sjukdomen ska beaktas. Enbart den omständigheten att det saknas objektiva undersökningsfynd kan inte tillmätas en avgörande betydelse.”
KR Mål 1831-10, 1832-10 (Objektiva fynd)
”De medicinska underlagen för bedömning av XXs rätt till sjukpenning är vaga och beskriver få objektiva undersökningsfynd. Det ligger samtidigt i det aktuella tillståndets natur att det är svårt att hitta sådana fynd. Flera läkare har efter att ha träffat och undersökt XX samt hört hennes sjukdomshistoria gjort bedömningen att hon lider av bl. a. kroniskt trötthetssyndrom. Mot bakgrund av vad kammarrättens sakkunnige läkare har anfört om ned- sättningen av arbetsförmågan vid denna typ av tillstånd finner kammarrätten att det är sannolikt att XXs arbetsförmåga under den i målet aktuella peri- oden var helt nedsatt i samtliga arbeten på den reguljära arbetsmarknaden.”
KR Mål 1814-10 (Försäkringskassans utredningsskyldighet)
”I det här fallet kan konstraterats att de medicinska underlagen har varit knapphändigt ifyllda av den behandlande läkaren, och att detta särskilt gäller beskrivningen av hur sjukdomen begränsar XX:s aktivitetsförmåga. Enligt kammarrättens mening har det i denna situation ålegat Försäkringskassan att försöka komplettera utredningen, tex genom att ta kontakt med den behandlande läkaren. Några sådana åtgärder har dock, såvitt framgår av handlingarna i målet, inte företagits.”
HFD Mål nr 1962-19 Fråga om en försäkrad, som varit tjänstledig från sitt arbete för studier, i visst fall har rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter det att hon avbrutit sina studier en kortare tid före beräknad förlossning.
Vägledande domar från Högsta Förvaltningsdomstolen
HFD 2011:17 En försäkrad har enligt kollektivavtal möjlighet att få sin arbetstid förkortad men ändå få en lön som grundas på en ordinarie arbetstid om 40 timmar per vecka. I ett mål om sjukpenning har ansetts att underlag saknas för att anta att den försäkrades arbetstid som frisk skulle ha varit annat än 40 timmar.
HFD 2011:30 Deltidssjukskriven försäkrad har ansetts ha rätt till sjukpenning, trots att arbetstiden inte reducerats varje arbetsdag.
HFD 2012:3 En försäkrad som under pågående arbetslöshet har tagit semester i direkt anslutning till en föräldraledighet har ansetts ha rätt att behålla sin sjukpenninggrundande inkomst.
HFD 2012:22 Fråga om rätt till sjukpenning på grund av nedsatt arbetsförmåga. (I och II).
HFD 2012:32 Efter att den försäkrade genomgått en höftledsoperation har en återgång i arbete ansetts medföra risk för allvarlig försämring av den försäkrades sjukdom varför rätt till förlängd sjukpenning (numera sjukpenning på fortsättningsnivå) utöver 550 dagar har förelegat.
HFD 2014:11: SGI-skydd har inte gällt för en försäkrad som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
HFD 2014 not 47:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Sjukpenninggrundande inkomst (fråga om fortsatt SGI-skydd när den försäkrade, efter att ha fått avslag på en ansökan om fortsatt sjukersättning, inte omedelbart anmält sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen på grund av att förmedlingens kontor på hemorten var stängt, prejudikatskäl)
HFD 2015:67: SGI-skydd på den grunden att den försäkrade uppburit studiestöd gäller inte när studiestödet återkrävts.
HFD 2015:74: Fråga om hur den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas när han eller hon har en skyddad SGI som är fastställd utifrån ett heltidsarbete där den faktiska arbetstiden understiger 40 timmar per vecka.
HFD 2016:10:Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts vid en senare tidpunkt än den som prövningen avser.
HFD 2017:6:Fråga om bidrag till arbetshjälpmedel (I och II).
HFD 2018:1:Bestämmelsen om begränsning av sjukpenningens belopp för arbetslösa i 28 kap. 11 § socialförsäkringsbalken ska tillämpas när en person saknar anställning under de dagar som sjukpenningen avser, även om det framgår att han eller hon skulle ha fått en anställning om sjukfallet inte hade inträffat.
HFD 2018:51:Fråga i mål om sjukpenning hur det ska avgöras om en försäkrad har en sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden (I och II).
HFD 2018:69 Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialför-säkringsbalken.
HFD 2018:81: Uttag av obetalda semesterdagar ska inte jämställas med förvärvsarbete vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst.
HFD 2019:14:Fråga i mål om sjukpenning hur det ska avgöras om skada eller funktionsnedsättning till följd av en olycka är av sådant slag att det kan anses oskäligt att pröva den försäkrades arbetsförmåga mot förvärvsarbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
HFD 2019:41:En försäkrad som är arbetslös omfattas av rätten till förebyggande sjukpenning.
HFD 2019:42:Fråga om för vilken tid som förebyggande sjukpenning kan lämnas.
RÅ 2008:15 (2008-04-08 Regeringsrätten målnr 7437-06.) Med arbeten som är så anpassade att de inte kan anses vara normalt förekommande på arbetsmarknaden bör främst avses sådana anställningar som tillkommit i syfte att bereda personer som av medicinska skäl inte kan klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete möjlighet till sysselsättning. Som exempel på anpassade arbeten kan nämnas anställningar inom Samhall, trygghets- och utvecklingsanställningar samt offentligt skyddade anställningar. Vidare bör arbeten som är så specifikt anpassade efter en persons medicinska besvär att de endast finns i mycket begränsad utsträckning naturligtvis inte anses som normalt förekommande (jfr Försäkringskassans Vägledning 2004:9 Sjukersättning och aktivitetsersättning, avsnitt 6.5). När en person, på grund av sina medicinska besvär, endast klarar några av de här uppräknade typerna av arbeten krävs att en anställning faktiskt erbjuds honom eller henne för att Försäkringskassan ska kunna neka personen sjukersättning. I avvaktan på en sådan anställning bör sjukersättning beviljas (jfr prop. 1996/97:28 s. 17 f.).
Lagstiftningen när det gällde arbetsförmågebedömningen i de fall då den försäkrade inte kan återgå till sitt vanliga arbete var dock vid den tidpunkten likalydande för båda dessa ersättningsformer. I förarbetena angavs också att avsikten var att kriterierna för bedömningen skulle vara desamma oavsett ersättningsform, dvs. oavsett prognosen och varaktigheten i arbetsförmågans nedsättning (prop. 1996/97:28 s. 8 och 10).
Domar kring arbetsolycka
HFD 2019:19:Skada till följd av olyckshändelse som inträffat i samband med intag av mat på arbetsplatsen under ett måltidsuppehåll har ansetts vara en arbetsskada.
HFD 2018:73:Fråga om ett olycksfall vid färd mellan hemmet och arbetsstället ska bedömas som ett olycksfall i arbetet.
HFD 2015:18:Kostnad för tandvård har ansetts nödvändig enligt arbetsskadeförsäkringen trots att den överstigit referenspriset i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter.
Domar angående livränta
HFD 2018:5:Fråga om livränteunderlag ska motsvara den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt då denne uppfyller förutsättningarna för att få livränta eller vid den senare tidpunkt då livräntan, på grund av bestämmelser om preskription, kan börja betalas ut.
HFD 2018:49:Fråga om det finns särskilda skäl att använda en högre inkomst som livränteunderlag än den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt då livränta första gången kan lämnas.
Domar kring sjukersättning
HFD 2017:30:Ett nytt försäkringsfall har ansetts föreligga när den försäkrade, som tidigare fått sjukersättning, åter beviljas sådan ersättning efter att under mellanperioden inte ha uppfyllt förutsättningarna för rätt till sjukersättning.
HFD 2019:48:Fråga i mål om sjukersättning hur det ska avgöras om en försäkrad har en sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden.
Källa: Lagen.nu
Vill du bidra?
Har du sett eller vet något du vill dela med dig av till andra?
Skicka ett meddelande till oss med lite kort info kring saken samt länkar till källorna.
Om vi hjälps åt tillsammans så blir vi starka.
Har du sett om vi skrivit något fel, eller är något otydligt och svårt att förstå?
Meddela oss gärna. Vi vill inte försvåra eller hänvisa till felaktig fakta.
116omdagen.wordpress.com 