I Sverige har alla möjlighet att få sitt ärende prövat i en opartisk domstol – det är en grundläggande rättighet. Domstolarna är grunden i rättsväsendet och en grundpelare i det demokratiska samhället.
Rättssäkerhetens syfte är
att alla i Sverige ska vara skyddade från övergrepp
av andra invånare, myndighetspersoner
och från samhället.
Det innebär att alla har ett skydd mot godtyckliga ingrepp,
till exempel att du inte döms utan tillräcklig bevisning.
Det innebär också att du inte döms utan tydligt lagstöd och att
alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett liknande sätt.
Rättssäkerhet är en central del av en demokrati.
När det gäller ärenden som gäller sjukpenning så är det Förvaltningsdomstolarna som handhar dessa. Och det kostar inget att överklaga till domstolarna. Det som eventuellt kostar är det ombud eller jurist du anlitar inför ett överklagande. Men du kan också föra din egna talan. Du kan också få allmän hjälp av en domstol, till exempel om hur du fyller i en ansökan eller om du vill veta hur en rättegång går till.
Domstolarna ger däremot inte juridisk rådgivning. Hela domstolens verksamhet bygger på objektivitet och opartiskhet, därför kan du inte få svar på hur en lag kan tolkas i ett enskilt fall innan domstolen faktiskt har prövat det. För att få hjälp med det kan man kontakta sin jurist, ombud eller titta på liknande domar och försöka lista ut hur lagen kan tolkas.
Sök domar på den här sidan, eller kontakta en domstol så kanske de kan hjälpa dig att hitta relevanta domslut. Tänk bara på att de är överhopade med arbete.
Det är inte Sveriges Domstolar som bestämmer inte hur lagarna i Sverige ska se ut, det är riksdagen som beslutar om nya lagar. Domstolarnas roll är att döma efter de lagar som finns. Justitiedepartementet är det departement som har huvudansvaret för våra grundlagar och stor del av våra andra lagar.
När du ska överklaga ett sjukpenningsärende så ska du inte anmäla till de allmänna domstolarna ( Tingsrätt, Hovrätt och Högsta domstolen) utan till Förvaltningsdomstolarna som är indelade i tre instanser, Förvaltningsrätt, Kammarrätt och Högsta Förvaltningsdomstolen. Här finns kontaktuppgifter till dem.
Förvaltningsrätten (FR)
Förvaltningsrätten är första instans du överklagar till. I Sverige finns 12 förvaltningsrätter och i avslaget från Försäkringskassans omprövnadsenhet står det till vilken adress du ska anmäla att du överklagar.
Det kanske känns konstigt att det står att du ska överklaga till Försäkringskassan, men det är för att de ska veta att du överklagar samt att de ska skicka med alla underlag i ärendet. Om du vill bifoga något nytt så får du skicka det eftersom Försäkringskassan inte har det. Din överklagan ska innehålla vilket beslut som överklagas (ärendenummer), hur och varför du vill att ärendet ska ändras, ditt namn, personnummer, adress och telefonnummer samt ev ett ombuds eller jurists uppgifter.
På förvaltningsrätterna arbetar juridiskt utbildade ordinarie domare. Lagman, chefsrådman och rådman är titlar på ordinarie domare. Lagmannen är domstolens chef. Här arbetar även föredragande jurister, notarier (jurister som har en utbildningstjänst), fiskaler (domare under utbildning), domstolshandläggare, ordningsvakter och administrativ personal. I många fall behövs och anlitas nämndemän. Det är domare som inte är juridiskt utbildade.
Så avgörs ett mål i förvaltningsrätten
Ett mål i förvaltningsrätten avgörs oftast genom skriftlig handläggning men ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling.
Muntlig förhandling hålls nästan alltid när det handlar om psykiatrisk tvångsvård och tvångsvård av unga och missbrukare. I socialförsäkringsmål är det mer ovanligt med muntlig förhandling. Vill man ändå ha det kan man skriva i sin överklagan att det är något man önskar. Dock är det inte alltid den önskan uppfylles.
När du överklagar ska du lämna in underlag som domstolen behöver för att kunna fatta ett beslut i målet. Även Försäkringskassan kommer att skicka in handlingarna som de haft som underlag för sitt beslut. Och här är det noga att du kontrollerar genom att kontakta Förvaltningsrätten och begär ut skriftligt vilka underlag som inkommit från Försäkringskassan och ett dagboksblad i ärendet. Dagboksbladet berättar vad som skett.
Domstolen har ansvar för att målet blir tillräckligt utredda. I en skriftlig dom beskriver förvaltningsrätten de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten. I många fall anlitas några nämndemän för att fatta besluten. Det är domare som inte är juridiskt utbildade. I vissa fall kan en domare avgöra målet ensam.
Om du nu får rätt i förvaltningsrätten så är det nästan alltid så att Försäkringskassan överklagar till Kammarrätten och då har de 2 månader på sig. Om de inte gör det så ska de lyda beslutet och betala ut din ersättning för den perioden ärendet gällde.
Om du fortfarande får avslag och känner och vet att det är fel, överklagar du till Kammarrätten. Läs mer om hur det funkar där i texten nedan, för det är inte självklart att ärendet tas upp för ny granskning där.
Kammarrätten (KR)
Kammarrätterna är andra instans och prövar mål som tidigare avgjorts i förvaltningsrätten. Det finns fyra kammarrätter i Sverige (Stockholm, Göteborg, Jönköping och Sundsvall)
På kammarrätten arbetar juridiskt utbildade ordinarie domare. Kammarrättspresident, kammarrättslagman och kammarrättsråd är titlar på ordinarie domare. Kammarrättspresidenten är domstolens chef. Här arbetar också föredragande jurister, fiskaler och tf. assessorer (domare under utbildning), domstolshandläggare, ordningsvakter och administrativ personal. I många fall behövs och anlitas nämndemän. Det är domare som inte är juridiskt utbildade.
För att ditt ärende ska tas upp i Kammarrätten behövs ett prövningstillstånd. För att ett mål ska tas upp i kammarrätten behövs i vissa fall ett prövningstillstånd. När kammarrätten beslutar om att ge prövningstillstånd avgör de bara om de ska pröva överklagandet eller inte. Ett prövningstillstånd kan ges om det finns anledning att ändra förvaltningsrättens beslut (en tolkningsfråga för domstolen). Det kan också vara aktuellt om det behövs för att ge vägledning för hur liknande fall ska bedömas (så kallat prejudikat). Prövningstillstånd kan också ges om förvaltningsrätten har gjort ett allvarligt fel vid handläggningen av ett mål. Det är som huvudregel två domare som avgör om prövningstillstånd ska beviljas till kammarrätten. Om frågan är enkel kan i vissa fall en domare ensam besluta om prövningstillstånd.
Så avgörs ett mål i kammarrätten
Ett mål i kammarrätten avgörs oftast genom skriftlig handläggning men det kan förekomma muntlig förhandling i de fall där det är nödvändigt för utredningen.
Vid ett mål gällande sjukpenning så avgörs det oftast av tre juridiskt utbildade domare och två nämndemän i rätten. Nämndemän är domare som inte är juridiskt utbildade.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD)
Högsta förvaltningsdomstolen är sista instans bland förvaltningsdomstolarna och deras uppgift är att pröva avgöranden som överklagas från någon av de fyra kammarrätterna. Högsta förvaltningsdomstolen ligger i Stockholm och här arbetar domare som har titeln justitieråd. Enligt lag ska domstolen bestå av fjorton justitieråd eller fler om det behövs. Ett av justitieråden är dessutom domstolens ordförande och chef. Här arbetar också en kanslichef, beredningschefer, domstolshandläggare, administrativ personal och ordningsvakter.
Prövningstillstånd till Högsta förvaltningsdomstolen ges bara om det är viktigt för att få vägledning i liknande fall inför framtiden (ett så kallat prejudikat). Det är bara några få procent av alla överklaganden som får prövningstillstånd av Högsta förvaltningsdomstolen. I de flesta fall blir alltså kammarrätten den sista instansen.
Högsta förvaltningsdomstolen kan även göra så kallade rättsprövningar. Det innebär att domstolen undersöker om ett beslut från regeringen kan strida mot någon lag. Domstolen kan då upphäva regeringens beslut, men inte generellt ogiltigförklara en författning eller en enskild föreskrift.
Så avgörs ett mål i Högsta förvaltningsdomstolen
Mål avgörs genom skriftlig handläggning, men ibland kan det bli aktuellt att komplettera den skriftliga utredningen med en muntlig förhandling. I en skriftlig dom beskriver Högsta förvaltningsdomstolen de beslut domstolen har fattat och skälen till besluten.
Källa: Så här funkar domstolarna i Sverige
Vill du bidra?
Har du sett eller vet något du vill dela med dig av till andra?
Skicka ett meddelande till oss med lite kort info kring saken samt länkar till källorna.
Om vi hjälps åt tillsammans så blir vi starka.
Har du sett om vi skrivit något fel, eller är något otydligt och svårt att förstå?
Meddela oss gärna. Vi vill inte försvåra eller hänvisa till felaktig fakta.
116omdagen.wordpress.com 