Här har vi försökt samla de beslut som finns inom sjukförsäkringen från riksdagens hemsida. Om ni klickar på den understrukna rubriken så kommer ni till sidan som berör beslutet. På den sidan så finns det sedan länkar vidare till dokumenten som ligger till grund för beslutet, omröstningsprotokoll och kanske en webb-tvsänd debatt i ämnet. Mycket nöje.
Något att tänka på är att texterna som står här är tagna direkt från riksdagens hemsida för att minska eventuell förvirring och när det står regering så är det olika styren i regering. Det gäller alltså att hålla ordning på vilken regering som styrde vid beslutet. Men det kan ni, eller hur?
Beslut 2023-04-20
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2022/23:SfU14
Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om socialförsäkringsfrågor. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot välfärdsbrott, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning och arbetsskadeersättning.
Beslut 2022-12-23
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2022/23:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.
Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.
Beslut 2022-11-30
Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen
Betänkande 2022/23:SfU7
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen.
Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök.
Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslut 2022-06-21
Borttagande av regler för tillgodoräknande av försäkringstid
Betänkande 2021/22:SfU30
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.
Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.
Beslut 2022-06-21
Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder
Betänkande 2021/22:SfU29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.
Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.
Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det. Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.
Beslut: 2022-06-10
Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen
Betänkande 2021/22:SfU26
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt bostadstillägg till pensionärer, och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen.
Regeringen har föreslagit en lagändring som innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, per månad. En lagändring har också föreslagits för att säkerställa att pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen får del av höjningen.
Lagändringen gällande bostadstillägget börjar gälla den 1 juli 2022 och ska börja tillämpas första gången för bostadstillägg som avser augusti 2022.
Beslut 2022-05-21
Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system
Betänkande 2021/22:SfU25
Riksdagen sa ja till Regeringens förslag att åldersgränserna i pensionssystemet, samt i vissa andra trygghetssystem, ska höjas med ett år.
Bland annat ska åldersgränsen för tidigaste uttag av inkomstgrundad ålderspension höjas från 62 till 63 år 2023. Även åldern för att tidigast få garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs, från 65 år till 66 år.
Åldersgränserna ska knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.
Beslut 2022-05-12
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2021/22:SfU17
Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Försäkringskassan och andra myndigheter större befogenheter att dela information med varandra för att öka och effektivisera samarbetet och skapa förutsättningar för att utreda bidragsfusk.
Riksdagen sa också nej till cirka 270 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör trygghetssystem för företagare och studenter, rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning med mera. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Beslut 2022-02-17
Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning
Betänkande 2021/22:SfU9
Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan arbetar på ett effektivt sätt med att förebygga sjukskrivningar. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att regeringen förtydligar Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och sjukskrivningar. Riksrevisionen lämnar också vissa rekommendationer till Försäkringskassan.
Regeringen håller i stort med Riksrevisionen och redovisar åtgärder som har gjorts på området i en skrivelse till riksdagen.
Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av ett antal motioner:
Regeringen bör förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag för att förebygga sjukfrånvaro.
Regeringen bör se till att effekterna av de förebyggande insatser som görs med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas.
Regeringen bör arbeta för att öka kunskapen om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen.
Riksdagen sa nej till övriga motioner och avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna
Beslut: 2021-12-15
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2021/22:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022.
Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.
Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.
Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.
Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.
Beslut: 2021-10-27
Angiven yrkesgrupp – åtgärder för en begriplig sjukförsäkring
Betänkande 2021/22:SfU5
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra i reglerna för sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall.
Försäkringskassans bedömning av arbetsförmågan efter dag 180 i rehabiliteringskedjan ska enligt förslaget göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
Denna ändring, tillsammans med ett kommande kunskapsstöd för bedömningarna, innebär inte någon ändring av begreppet normalt förekommande arbete utan ska göra att Försäkringskassans beslut blir tydligare och lättare att förstå för den försäkrade. Dessutom undviks att bedömningarna görs på ett schablonartat sätt.
De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2022.
Beslut: 2021-04-28
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2020/21:SfU21
Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.
Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
Beslut: 2020-12-16
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2020/21:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att drygt 98 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 40,5 miljarder kronor. 37,8 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 9,2 miljarder kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden och till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 25 alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
Beslut 2019-12-09
Riksrevisionens rapport om vägen till arbete efter nekad sjukpenning
Betänkande 2020/21:SfU10
Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även riksdagen. Dock anser riksdagen även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.
Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen lade också Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslut 2020-05-27
Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag
Betänkande 2019/20:SfU23
Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.
Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.
Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.
Beslut: 2020-04-16
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2019/20:SfU17
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.
Beslut: 2019-12-17
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2019/20:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.
Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Beslut 2019-05-07
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2018/19:SfU20
Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om socialförsäkringsfrågor. Förslagen handlar bland annat om socialförsäkringen, trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
Beslut 2019-03-06
Riksrevisionens rapporter om bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa och försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Betänkande 2018/19:SfU13
Riksdagen har behandlat två skrivelser från regeringen. Den ena handlar om Riksrevisionens granskning om varför det finns kvalitetsbrister i läkarintygen och vilka hinder läkare upplever i sin bedömning av arbetsförmågan vid sjukskrivning med psykiatriska diagnoser. Den andra handlar om Riksrevisionens granskning av om det försäkringsmedicinska beslutsstödet påverkar hur läkare anger diagnoser och hur Försäkringskassan handlägger sjukpenningärenden vid psykisk ohälsa.
Riksrevisionen konstaterar att många läkare upplever en osäkerhet om vilka krav Försäkringskassan ställer på sjukskrivningsprocessen vid psykiatriska diagnoser. Otydligheten kan vara ett hinder i läkarnas arbete. Enligt Riksrevisionen används det försäkringsmedicinska beslutsstödet inte på ett likformigt sätt. Vidare brister Försäkringskassan i handläggningen av sjukpenningärenden för personer med psykisk ohälsa och när personer har flera sjukdomstillstånd, så kallad samsjuklighet.
Regeringen håller med om att det finns behov av åtgärder för att förbättra bedömningen i sjukskrivningsprocessen, men menar att arbete redan pågår.
Riksdagen är positiv till regeringens redan pågående arbete inom området, men tycker inte att åtgärderna är tillräckliga. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över Socialstyrelsens vägledande material om försäkringsmedicinskt beslutsstöd och Försäkringskassans modell för försäkringsmedicinsk analys. Översynen gäller handläggningen vid psykiatriska diagnoser och särskilt vid samsjuklighet.
Beslut 2018-12-20
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2018/19:SfU1
Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor.
Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.
Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.
Beslut: 2018-11-28
Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning
Betänkande 2018/19:SfU12
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om riksrevisionens granskning av regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning. Då nya beviljanden av de förmånerna är på väldigt låga nivåer anser regeringen att regelverket bör ses över.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att införa en lagreglerad tidsgräns för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att det inte behövs då Försäkringskassan idag genomför så kallade särskilda utredningar i högre utsträckning än tidigare.
Riksrevisionen rekommenderar även att regeringen att ge Försäkringskassan i uppdrag att utarbeta en ny process för beslut om rätten till sjuk- och aktivitetsersättning men regeringen anser att ett sådant uppdrag är en fråga för myndighetens interna styrning.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslut: 2018-05-31
Lag om försäkringsmedicinska utredningar
Betänkande 2017/18:SfU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om försäkringsmedicinska utredningar.
Denna typ av utredningar görs när Försäkringskassan behöver en mer fördjupad beskrivning av en försäkrads funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Detta för att kunna bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken.
Syftet med lagen är att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och att stärka de försäkrades integritet och säkerhet.
Enligt dagens regler får landstingen välja om de vill göra de försäkringsmedicinska utredningarna själva eller om de vill upphandla tjänsten.
Enligt den nya lagen får landstingen också sluta avtal med ett annat landsting att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för.
I lagen anges bland annat att försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal hos vårdgivaren samt att ett landsting har rätt till ersättning från staten för kostnader för utförda utredningar.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
Beslut: 2018-05-30
Stärkt försäkringsskydd för studerande och företagare
Betänkande 2017/18:SfU25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken. Ändringarna innebär bland annat att även personer som studerar på eftergymnasial nivå utan studiemedel ska få rätt till skydd för sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det gäller också dem som går i grundskola eller gymnasium, då från det andra kalenderhalvåret det år som personen fyller 20 år.
För den som startar upp ett aktiebolag så ska SGI beräknas på samma sätt som när en person startar upp en enskild firma. Tiden för hur länge bolaget räknas vara under uppbyggnad förlängs också från 24 till 36 månader.
Lagändringarna för företagares SGI börjar gälla 1 augusti 2018. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.
Beslut: 2018-05-23
Karensavdrag – en mer rättvis självrisk
Betänkande 2017/18:SfU24
Karensdagen ersätts med ett så kallat karensavdrag. Tanken med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.
För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Detta har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk. Förslaget gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och sa samtidigt nej till en motion som lagts med anledning av regeringens förslag.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
Beslut: 2017-12-14
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2017/18:SfU1
Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.
Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.
Beslut: 2017-06-14
Riksrevisionens rapport om sjukskrivning
Betänkande 2016/17:SfU20
Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om vilka effekter nekad sjukskrivning har för personers hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.
Riksrevisionen konstaterar att en mer strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Bland annat minskar risken att personer slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom gynnar det ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen eftersom fler kvinnor än män är sjukskrivna i dag.
Regeringen konstaterar liksom Riksrevisionen att sjukfrånvaron har ökat och att det är prioriterat att bryta utvecklingen. Regeringen har redan uppdragit åt Försäkringskassan att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska Försäkringskassan göra prövningar av arbetsförmågan i tid. Regeringen kommer inte att genomföra några ytterligare åtgärder med anledning av rapporten eftersom den inte innehåller några uttalade rekommendationer.
Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och ser positivt på regeringens åtgärdsprogram för att få bukt med den stigande sjukfrånvaron.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslut: 2017-02-16
Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen
Betänkande 2016/17:SfU10
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. I sin rapport har Riksrevisionen granskat hur arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen fungerar. Riksrevisionen gör bedömningen att detta arbete har prioriterats ned under den granskade perioden, 2012-2015. För att motverka felaktiga utbetalningar rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser till att Försäkringskassan regelbundet mäter omfattningen av felaktiga utbetalningar.
Riksdagen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs återkommande studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslut: 2016-12-15
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2016/17:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.
Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:
- den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
- hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
- höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.
Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.
Beslut: 2016-04-20
Riksrevisionens rapport om rehabiliteringsgarantin
Betänkande 2015/16:SfU13
Riksrevisionen har i en rapport kommit fram till att regeringen bör ge den så kallade rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avveckla den. Rehabiliteringsgarantin är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som omfattar behandling av personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och personer med smärtproblem.
Riksrevisionen har bara tittat på insatserna för personer som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och kommit fram till att rehabiliteringsgarantin inte uppfyllt målet om arbetsåtergång för dessa personer. Riksrevisionen menar att det beror på flera faktorer; bland annat alltför stort fokus på behandlingsmetod, att patienterna inte alltid får behandling snabbt nog samt att det finns brister i systematisk uppföljning av patienterna. Därför vill Riksrevisionen att regeringen ger rehabiliteringsgarantin en annan utformning eller avvecklar den.
Regeringen har gjort en översyn av rehabiliteringsgarantin och beslutat att lägga ner den. Garantin gäller inte från och med den 1 januari 2016. Regeringen har vidtagit en rad andra åtgärder inom prioriterade områden för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro.
Socialförsäkringsutskottet ser positivt på de här åtgärderna. Därför lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslut: 2016-01-20
Riksrevisionens rapport om aktivitetsersättning
Betänkande 2015/16:SfU9
Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt. Deras slutsats är att syftet med ersättningen, att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga, inte uppnås. Många unga med ersättning saknar insatser, och ersättningen är då inte kopplad till aktivering av något slag.
I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över samordningen mellan berörda aktörer när det gäller insatser, möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten, att ersättningen kan ges under längre tid samt att ersättningsnivåerna kan vara olika höga. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsats och redogör för ett antal åtgärder som den avser göra.
Socialförsäkringsutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet menar att det är viktigt med incitament för att gå över till studier och arbete, och avser att följa den pågående utredningen om översyn av regelverket för aktivitetsersättningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslut: 2015-12-09
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2015/16:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 110 miljarder kronor i anslag till området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (50,3 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (43,5 miljarder) samt till Försäkringskassan (drygt 8 miljarder).
Beslutet innebär bland annat att:
- Försäkringskassan tillskjuts 250 miljoner kronor årligen från och med 2016. Syftet är att stärka tidiga prövningar och höja kvaliteten i handläggningen av sjukförsäkringsärenden.
- Medlen till samordningsförbund inom Finsam ökas med 59 miljoner kronor per år. Samordningsförbunden verkar för samordnade rehabiliteringsinsatser av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner och landsting för bland annat människor som är sjukskrivna.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, som i normalfallet infaller efter två och ett halvt år, tas bort. Syftet är att inga personer som är sjukskrivna ska bli utförsäkrade. Ändringarna börjar gälla den 1 februari 2016.
Beslut: 2015-02-18
SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program
Betänkande 2014/15:SfU6
En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.
Från den 1 mars 2015 gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete.
Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.
Beslut: 2014-12-12
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2014/15:SfU1
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015.
Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.
Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).
Beslut: 2014-05-28
Vissa socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2013/14:SfU15
Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.
Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.
Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.
Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.
Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.
Beslut: 2013-09-19
Enklare regler i socialförsäkringen
Betänkande 2012/13:SfU16
En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.
Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslut: 2013-06-13
Metoder för bedömning av arbetsförmåga
Betänkande 2012/13:SfU10
Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.
Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.
Beslut: 2013-01-31
Rehabilitering tillbaka till arbete
Betänkande 2012/13:SfU6
Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition meddela att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla den 1 januari 2014.
En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Riksdagen konstaterar att det är svårt att få uppgift om de personer som har nått den bortre gränsen har fått rehabiliteringsinsatser innan de nått gränsen, när rehabiliteringen i så fall har skett och vilken omfattning den har haft. Om Försäkringskassan konstaterar att en person inte har fått den rehabilitering som behövs ska personen enligt riksdagen inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen.
Beslut: 2012-12-13
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2012/13:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).
Beslutet innebär bland annat följande:
- Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
- Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
- Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
- Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.
Beslut: 2012-05-24
Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön
Betänkande 2011/12:SfU13
Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.
Beslut: 2012-05-09
Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete
Betänkande 2011/12:SfU14
Reglerna i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan ändras den 1 juli 2012. När arbetsförmågan prövas efter dag 180 i sjukperioden ska begreppet normalt förekommande arbete åter användas.
Ändringen innebär att en försäkrads arbetsförmåga ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i stället för som nu mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden.
En motsvarande ändring görs när det gäller sjukpenning i särskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är ett resultat av riksdagens tidigare tillkännagivanden (se 2010/11:SfU12 och 2011/12:SfU1).
Beslut: 2011-12-14
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2011/12:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 211 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2012. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 93 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 77 miljarder kronor).
Riksdagen uppmanar också regeringen att återkomma med ett lagförslag senast den 1 mars 2012 om förändrade regler i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan. Socialförsäkringsutskottet vill att de regler som gällde före 1 juli 2008 ska återinföras eftersom den nuvarande prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagar inte fungerar rättssäkert. Vidare föreslår utskottet att regeringen uppdrar åt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att ytterligare förbättra samarbetet och klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.
Vidare innebär budgetbeslutet:
- att det finns en möjlighet att förlänga sjukpenningen på den så kallade fortsättningsnivån även efter 550 sjukskrivningsdagar. Detta om det på grund av den försäkrades sjukdom skulle framstå som oskäligt att inte lämna sjukpenning.
- att en försäkrad som fått tidsbegränsad sjukersättning under längsta möjliga tid och som inte har någon eller har en låg sjukpenninggrundande inkomst ska kunna få en ny förmån, sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall samt ett boendetillägg.
- att en försäkrad som fyller 65 år ska få en ökning av bostadstillägget med 170 kr per månad före reduceringen mot inkomst. Detta gäller även den som har äldreförsörjningsstöd.
- att bostadsbidraget höjs för såväl barnfamiljer som hushåll utan barn.
Beslut: 2011-07-01
Vissa ändringar i sjukförsäkringen (förnyad behandling)
Betänkande 2010/11:SfU12
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012.
Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.
Beslut: 2011-06-22
Vissa ändringar i sjukförsäkringen
Betänkande 2010/11:SfU11
Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.
Beslut: 2011-04-14
Försäkringskassans lokala närvaro
Betänkande 2010/11:SfU10
På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
Riksdagen menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att regeringen ska återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses.
Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.
Beslut: 2010-12-20
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2010/11:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2011. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 73 miljarder kronor).
Vidare innebär budgetbeslutet: att sjukpenning ska kunna lämnas till en arbetslös under de första 14 dagarna i en sjukperiod, om det skulle framstå som oskäligt att den försäkrade ska anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och vara beredd att ta ett arbete som svarar mot den sjukpenninggrundande inkomsten.
Att föräldrar från och med den 1 januari 2011 får rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning under tio dagar när deras barn under 18 år har avlidit. att regeringen får i uppdrag att ta fram en möjlighet till kortare karenstid för egenföretagare.
Att regeringen också får i uppdrag att göra en översyn av regelverket och tillämpningen av olika socialförsäkringsförmåner som kan komma ifråga vid graviditet.
Beslut 2011-11-17
Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken Betänkande 2010/11:SfU4
Ett antal lagar ändras den 1 januari 2011 med anledning av att en ny socialförsäkringsbalk börjar gälla samma dag. Ändringarna handlar främst om att de hänvisningar som i dag görs till olika bestämmelser i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen i stället ska gälla motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken.
Beslut: 2010-05-20
Nedsättning av egenavgifter
Betänkande 2009/10:SfU16
Egenavgifterna ska sänkas med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga 40 000 kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2010. De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Beslut: 2010-05-20
Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen
Betänkande 2009/10:SfU15
Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare.
Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare.
Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför.
Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.
Beslut: 2010-03-03
Socialförsäkringsbalk
Betänkande 2009/10:SfU11
Riksdagen beslutade om socialförsäkringsbalken som nu blir en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag som i princip omfattar samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Riksdagen beslutade samtidigt att upphäva ett trettiotal gällande socialförsäkringslagar. Socialförsäkringsbalken innefattar en del språkliga och lagtekniska justeringar, vilket ska göra den mer tydlig och överskådlig än den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011.
Beslut: 2009-12-14
Ändringar i sjukförsäkringen
Betänkande 2009/10:SfU13
Riksdagen beslutade att ändra i lagen om allmän försäkring som gäller införandet den 1 juli 2008 av en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete.
Den prövning mot hela arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i annat fall kan anses som oskäligt.
När den försäkrade haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det inte kan anses oskäligt.
Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar.
De nya reglerna börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och med den 1 januari 2010.
Beslut: 2009-12-10
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2009/10:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2010. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 101, 7 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 41, 5 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 69,9 miljarder kronor).
Vidare innebär budgetbeslutet följande: För personer som fått uppskov med att betala kapitalvinstskatt vid försäljning av privatbostad läggs en schablonintäkt till inkomstslaget kapital. Från den 1 januari 2010 ska inte Försäkringskassan ta hänsyn till denna intäkt vid beräkning av bostadsbidrag eller återbetalningsskyldighet av underhållsstöd. Detsamma gäller vid beräkningar av bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och personer under 65 år som får efterlevandepension höjs den 1 januari 2010.
Beslut: 2009-12-09
Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i samband med förstärkta insatser för återgång i arbete
Betänkande 2009/10:SfU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletteringar i sjukförsäkringen.
Förslaget innebär följande:
Utöver de 914 dagar som i dag kan betalas ut i form av sjukpenning och förlängd sjukpenning ska ytterligare sjukpenningdagar kunna betalas ut i vissa fall. Det gäller bland annat när den sjukförsäkrade får sjukhusvård eller annan omfattande vård.
En person vars sjuk- eller aktivitetsersättning upphört ska kunna återfå sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning ska då kunna betalas ut tidigast efter tre kalendermånader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen upphörde.
Försäkringskassans bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan hos en person som går ett arbetsmarknadspolitiskt program ska gälla förmågan att delta i det aktuella programmet. Om en person har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av sjukdom ska Försäkringskassan vid bedömningen av arbetsförmågan, utöver vad som redan gäller, även ta hänsyn till förmågan att delta i programmet. Detta under förutsättning att personen har en formell möjlighet att påbörja programmet igen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.
Beslut: 2009-12-02
Försäkringskassans underlag för beslut om sjukpenning
Betänkande 2009/10:SfU7
Regeringen bör ta initiativ till en översyn av Försäkringskassans beslutsunderlag gällande sjukpenning. Det anser riksdagen och ställer sig därmed bakom ett förslag från Riksrevisionens styrelse.
Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans har tillräckligt bra underlag för att fatta korrekta beslut om sjukpenning. Slutsatsen är att bristerna är många och av särskilt allvarlig art. Det leder till sämre förutsättningar för korrekta och rättsäkra beslut om sjukpenning. Det ökar risken att den som har rätt till sjukpenning inte får det. Det ökar risken att den som inte har rätt till sjukpenning får det ändå.
Beslut: 2009-03-25
Redogörelse om sänkta socialavgifter
Betänkande 2008/09:SfU9
Riksrevisionen har granskat om riktade sänkningar av socialavgifterna är ett effektivt medel för att öka sysselsättningen.
Av granskningen framgår att både forskning och Riksrevisionens utvärderingar visar att sysselsättningseffekterna av de granskade sänkningarna är obetydliga och att de så kallade dödviktseffekterna är stora.
Riksrevisionen föreslår en avveckling av den regionala sänkningen av socialavgifterna och en utvärdering av sänkningen för ungdomar. Riksrevisionens styrelse tycker att förslagen bör utgöra en utgångspunkt för vidare diskussion i riksdagen.
En sänkningen av socialavgifterna kan ha andra syften än att öka sysselsättningen. Regeringen bör, enligt styrelsen, när den föreslår en sänkning av socialavgifterna tydliggöra målen med sänkningen. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna av Riksrevisionens granskning och avslutade ärendet med detta.
Beslut: 2008-12-03
Vissa socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2008/09:SfU6
Den 1 januari 2009 börjar nya sjukersättningsregler att gälla för den som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning, förtidsperson, för juni 2008. Se 2008/09:SfU4 .
Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag om att arbetsgivare inte ska behöva betala sjuklön till dem som omfattas av de nya reglerna.
Riksdagen beslutade också, på regeringens förslag, att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Beslut: 2008-12-03
Sänkta socialavgifter m.m.
Betänkande 2008/09:SfU5
Uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det totala uttaget av avgiftsunderlaget kommer därmed att uppgå till 31,42 % för arbetsgivaravgifter och 29,71 % för egenavgifter.
I dag är socialavgifter och allmän löneavgift nedsatta för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen ska nu göras kraftfullare och utvidgas till att även omfatta personer yngre än 18 år och personer som har fyllt 25 men inte 26 år.
Arbetsgivaravgifterna kommer totalt att uppgå till 15,49 % och egenavgifterna till maximala 15,07 %.
Syftet är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
Beslut: 2008-10-30
bet 2008/09 SfU4
Betänkande 2008/09:SfU4
Från den 1 januari 2009 gäller särskilda regler för personer med rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008.
De innebär att den försäkrade kan till exempel studera eller arbeta utan att förlora rätten till sjukersättning. Om den försäkrade arbetar ska sjukersättningen minskas i viss utsträckning beroende på arbetsinkomsten.
Syftet är att uppmuntra fler personer med sjukersättning att våga pröva sin arbetsförmåga. Vidare gäller nya regler för övriga försäkrade som beviljats en varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning eller en aktivitetsersättning.
En nyhet var att om någon med sjukersättning återfår arbetsförmåga ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till arbetsförmågan.
Det innebär en skärpning av tidigare regler, enligt vilka det krävdes att arbetsförmågan förbättrats väsentligt.
Beslut: 2008-06-05
En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete
Betänkande 2007/08:SfU12
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas.
Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete.
Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren.
Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar.
Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas.
Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt.
Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Beslut: 2008-06-11
Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen
Betänkande 2007/08:SfU13
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker.
Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen.
En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen.
Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
Beslut: 2008-03-26
Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare
Betänkande 2007/08:SfU5
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare.
Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassan i många fall inte fullgör sitt uppdrag att utreda möjligheten till anpassning av den sjukskrivnes arbetsplats och alternativa nya arbetsuppgifter.
Riksrevisionen har funnit flera brister i Försäkringskassans utredningar.
Riksdagen utgår från att regeringen och Försäkringskassan beaktar slutsatserna av Riksrevisionens granskning.
Beslut: 2008-03-26
Socialavgifter
Betänkande 2007/08:SfU4
Riksdagen sade nej till motioner om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om minskade socialavgifter, arbetsgivaravgifter för visstidsanställda och överskott i socialförsäkringssystemen.
Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse 2007/08:33 Redovisning av kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Beslut: 2007-12-12
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
Betänkande 2007/08:SfU1
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet.
Förslaget innebär att anslagen inom utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp kommer att uppgå till ca 117 999 miljoner kronor 2008. Anslagen inom utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid ålderdom och Ekonomisk trygghet för familjer och barn kommer att uppgå till 42 948 miljoner kronor respektive cirka 66 697 miljoner kronor.
Riksdagen sade också ja till förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av dagersättningar från den 1 januari 2008. Det kommer även att påverka föräldraförsäkringsförmånerna.
När det gäller ålderspensionssystemet ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om att vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst ska avdrag få göras för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete om de efter avdrag för kostnadsersättning överstiger 5 000 kr.
Vidare flyttade riksdagen fram ikraftträdandet för reglerna för premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid till den 1 januari 2010.
Beslut: 2017-11-14
Vissa sjukförsäkrings- och pensionsfrågor, m.m.
Betänkande 2007/08:SfU3
Arbetsgivare ska kunna begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. De nya reglerna om läkarintyg ska gälla i de fall inte annat gäller enligt kollektivavtal.
Riksdagen sade också ja till följande regeringsförslag: Försäkringskassan ska inte längre behöva hämta in försäkringsläkarens bedömning för att besluta om medicinsk utredning vid förlängning av sjuk- eller aktivitetsersättning.
Försäkringskassans socialförsäkringsnämnder läggs ned. Beslut ska i fortsättningen tas av en tjänsteman hos Försäkringskassan.
Den frivilliga sjukpenningförsäkringen och semesterlöneförsäkringen upphör att gälla.
Reglerna träder i kraft den 1 januari 2008.
Beslut: 2006-05-17
Vissa socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2005/06:SfU16
Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag om att ändra vissa socialförsäkringsregler. Ändringarna innebär bland annat följande:
En utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar vid vård av allvarligt sjukt barn.
Personer som haft sjuk- eller aktivitetsersättning under minst ett år ska ha sin förmån vilande för studier under längst 24 kalendermånader utan att arbetsförmågan ska prövas.
Personer som har arbetspraktik i form av interpraktik ska kunna ha sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad.
Till följd av ett EU-direktiv ändras en socialförsäkringsbestämmelse som rör tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annat EU-land men som har uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer ska likställas med svenska medborgare när försäkringstiden för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska beräknas.
Reglerna om rätten till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier börjar gälla den 1 januari 2007. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2006.
Beslut: 2006-05-17
Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning
Betänkande 2005/06:SfU15
Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga.
Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket.
Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.
Beslut:
#116omdagen - en plats där människor som nekats sjukpenning får berätta och göra sin röst hörd 