”Avgörandet överrensstämmer med Försäkringskassans nuvarande uppfattning och vad som framgå av vägledning 2015:1 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, version 16 avsnitt 8.6.1. Domen föranleder alltså inte just nu någon förändrad hantering”
Citatet ovan fick vi via en kontakt på Twitter, som visade en skärmdump (bild finns längre ner) på ett internt brev som sändes ut inom Försäkringskassan på grund av den dom som Högsta Förvaltningsrätten beslutade den 16 november. Domen kring de sk objektiva fynden och att dessa inte alls behövs, utan att den försäkrades ord kan gälla som tillräckliga bevis (precis som vid en vanlig rättegång) för att bevilja sjukpenningsansökan. Vi skrev en text om domen som går att läsa här.
Blir ni också arga? Vi blev riktigt förbannade att de så tydligt visar – återigen – att de struntar i vad Högsta Förvaltningsrätten och andra förvaltningsrätter beslutar. Självinsikt är verkligen inte Försäkringskassan starka sida. Låt oss agera i en gemensam aktion som vi kan kalla #objektivabevis där vi genom att vi uppvisar de motiveringar som Försäkringskassan givit oss under åren 2018 till idag tydligt påvisar hur fel deras tro på sin egna hantering är i verkliga livet.
#objektivabevis:
Med anledning av domen gällande att så kallade objektiva fynd inte är ett krav för att Försäkringskassan ska kunna bevilja sjukpenning så vill vi agera tillsammans med er alla. Fysiska demonstrationer är svåra för många av oss så vi använder oss av de sociala medierna för att demonstrera hur fel Försäkringskassan har när de påstår sig redan efterleva domens betydelse.
Vi vet genom alla era berättelser som ni skickar in till oss att objektiva fynd används som avslagsorsak. Försäkringskassan nekar betydelsen i era ord ni säger till er läkare för att dessa ska kunna ge en grund för den bedömning denne gör inför en eventuell sjukpenningansökan. När myndigheten nekar betydelsen i era ord, era upplevelser, ert vittnesmål, er erfarenhet av ert mående så kan man betrakta det som att myndigheten faktiskt begår ett rätthaveri. Försäkringskassan anser sig tydligen stå över lagen. För det här är inte den enda domen som Försäkringskassan struntar i. Det sker hela tiden. Om och om igen.
Vi har skrivit om det förr i bland annat en debattartikel i tidningen Arbetet och vi inser att vi kommer att få upprepa det här fler gånger, men kritik rinner av Försäkringskassan som vatten på en gås.
Därför vill vi nu ha hjälp av er alla att samla ihop bevis på hur Försäkringskassan faktiskt agerar i verkligheten. När vi fått in svaren från er sammanställer vi dem, redovisar och skickar in till både riksdag och Försäkringskassan för att fråga dem vad de anser om era bevis. För de är inte några enskilda, ni är många. Ni påpekar ett systemfel som måste synliggöras. Vi använder oss av Försäkringskassans begrepp objektiva fynd men vänder det till att ni påvisar #objektivabevis.
1. Ta en bild på motiveringen som Försäkringskassan gav dig vid avslagbeslutet.
En bild kan vara en skärmdump, ett foto, en inskaffad kopia eller liknande. (Kan du inte ta en bild så kan du maila sidan till oss så skärmdumpar vi det som är viktigt i denna aktion.) Inga personliga namn, personnummer eller liknande kommer att läggas ut. Det viktiga är att synliggöra alla dessa beslut som omskriver de sk objektiva fynden…
2. Skriv namn (eller alias), datum för avslaget och vad du var sjukskriven för.
3. Skicka in till oss, via ett av två alternativ:
a) Maila in till: 116omdagen@gmail.com
b) Posta i kommentaren på något av våra inlägg på Facebook, Instagram eller Twitter. Men glöm då inte att skriva vilket år det är från.
Har du flera avslagsmotiveringar som visar på hur Försäkringskassan använder sig av begreppet ”objektiva fynd”? Skicka in dem också. Bäst är en per mail, speciellt om det är olika år.
Lite bakgrundsinfo med länkar för den mer intresserade:
Vi finner ingen officiell vägledning 2015:1 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, version 16 avsnitt 8.6.1, men väl en i version 15 och i denna står det:
”8.6.1 Försäkringskassans ställningstagande i domsnytt 2019:014
I detta domsnytt finns referat av flera kammarrättsdomar som förtydligar vilka uppgifter som bör finnas i den medicinska utredningen vid prövningen av rätten till sjukpenning och hur uppgifterna ska värderas.
Domsnyttet innehåller också ett ställningstagande som styr Försäkringskassans tillämpning på området. Enligt ställningstagandet kan Försäkringskassan inte bedöma någons arbetsförmåga enbart utifrån diagnos. Det beror på att det är de konkreta konsekvenserna av sjukdomen – inte sjukdomen i sig – som kan medföra att arbetsförmågan är nedsatt. Därför bör det framgå av läkarintyg och andra medicinska underlag hur sjukdomen sätter ned arbetsförmågan. Det bör också framgå vilka observationer som gjorts samt vilka eventuella undersökningsfynd och andra utredningsresultat som framkommit. Läkaren bör redogöra för sin professionella värdering och bedömning av den information som framkommer vid undersökning av patienten.
När Försäkringskassan sedan prövar om arbetsförmågan är nedsatt ska en helhets- bedömning göras, där Försäkringskassan tar hänsyn till både vad som står i de medicinska underlagen och till övriga relevanta uppgifter i utredningen. Vissa sjukdomstillstånd och besvär kan vara svåra för läkaren att verifiera objektivt genom undersökningsfynd. Att de medicinska underlagen saknar så kallade objektiva undersökningsfynd är därför inte avgörande för Försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning. Försäkringskassan ska alltså inte avslå en ansökan bara för att det saknas objektiva undersökningsfynd.
Läs mer om helhetsbedömning och hur du kan använda DFA-kedjan som stöd när du ska ta ställning till om du har den medicinska information som behövs för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt i avsnitt M 8.4 och M 20.4.
Korta sjukfall
I förarbetena står att man i vissa korta sjukfall ibland kan sänka kraven på läkarintyget (prop. 2002/03:89 s. 22 f.). Detta uttalande låg dock inte till grund för något lagförslag, och Försäkringskassan anser därför att det bör tillämpas med försiktighet i sjukpenningärenden.
Kraven på de medicinska underlagen är alltså inte generellt lägre vid korta sjukfall, utan det avgörande är att underlagen och övriga relevanta uppgifter i utredningen visar att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. (Domsnytt 2019:014)”
Avsnittet M 8.4 som nämns här ovan handlar om DFA-kedjan. Diagnos-Funktionsnedsättning-Aktivitetsbegränsningoch som handläggaren ska använda som ”stöd” i sin bedömning. DFA-kedjan är ett eget påfund av Försäkringskassan som inte den heller, liksom objektiva fynd, inte innehar någon benämning i socialförsäkringsbalken. Det behandlas dessutom inte som ett stöd av varken handläggare eller de sk Försäkringsmedicinska rådgivarna (FMR). Väl värt att ha i minnet.
Avsnittet M 20.4handlar intressant nog om Försäkringskassans utredningsskyldighet. Där behöver vi nog inte gå in i detalj vad bland annat vi anser om den utredningen. ISF har via sin rapport meddelat det (väl snällt anser vi).
#116omdagen - en plats där människor som nekats sjukpenning får berätta och göra sin röst hörd 