Sjukförsäkringen behandlas som en no-go zon och det är något #116omdagen inte kan acceptera
för varje dag så drabbas mängder av människor av systemfelen och deras berättelser förtjänas att höras.

Här kan du läsa deras berättelser, skicka in din egna berättelse om du själv är drabbad eller känner någon som nekats sjukpenning.
Dela också berättelserna så hjälps vi åt att belysa problemen för fler.

2023 år siffror är publicerade och vi gjorde lite diagram…

Vi följer alltid vad Försäkringskassan skriver i sina årsredovisningar och förrådet från generaldirektör brukar vis på vilket läge myndigheten befinner sig i och i år känns det som att generaldirektören Nils Öberg är allvarligt bekymrad över den kostnadsbesparing som myndigheten tvingats till genom att regeringen inte tillför medel så att myndigheten kan utföra sitt arbete på rätt sätt, i rätt tid.

Återigen ett exempel på att regeringen inte förstår vad det blir för konsekvenser för ett agerande och att det är omöjligt att piska fram högre ställda resultat med färre anställda och minskade anslag. Vet inte om regeringen även här resonerar att myndigheten behöver ”ekonomiska incitament” eller om de bara är helt oförstående för att det man at i ena änden påverkar i den andra. Vilket som är det fruktansvärt för det här påverkar så många.

För oss i sjukförsäkringen så innebär det att vi inte får snabb hjälp. Vare sig med våra ansökningar, få dem rätt eller få svar på andra frågor. Det skapar ett allt större utrymme för fel (eller brott som vår ansvariga minister Anna Tenje kallar det) i ansökningar och missförstånd.

Vi ser att det här även rimmar illa med regeringens mål i sjukförsäkringen som finns i regleringsbrevet där det finns ett stort fokus på just felaktigheter och hur de ska motverkas. Finns inte tiden eller resurserna så kommer det drabba människorna som behövde hjälpen. Både genom utebliven hjälp, men även anklagelser om att de fuskar mm. Dubbel bestraffning – och det är inte ens deras fel, utan regeringen som inte förstår.


Vi börjar med att visa vad regleringsbrevet säger. Det sista är daterat den 2023-12-20 och säger så här om det mål som Försäkringskassan nu ska klara med färre anställda och resurser:

”Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och ett effektivt stöd för återgång i arbete. För att motverka långvarig sjukfrånvaro ska Försäkringskassan tidigt i sjukfallen klarlägga behov av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.”

Nu visar vi vad siffrorna i Försäkringskassans årsredovisning 2023 visar samt siffror från Försäkringskassans statistikavdelning samt deras statistiksida på hemsidan. Blir mest diagram med ev korta texter till…

Nedsatt arbetsförmåga


Hur många är det som är sjukskrivna egentligen? Det vet vi inte men vi ser att de som fått godkänt på sin sjukpenningansökan är så här många som diagrammet visar nedan.

Sjukskriven kan man vara utan att få sjukpenning., vilket många tyvärr fått veta genom åren när de får avslag och faktiskt inte kan arbeta.

Det är intressant att se hur många sjukfall det går på varje 1.000 försäkrade i Sverige som betalar in skatt. Befolkningen ökar ju och då kan det bli missvisande att bara tala antal, för det står ju inte i realitet till antalet personer. När man ser den här kan man ju börja ana hur det kommer sig att sjukförsäkringen går med miljardvinst egentligen.

Att se vad förvaltning och själva försäkringen ger i summor varje år är också intressant kan vi tycka. Här har vi slagit ihop sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning för att visa på totala nedsatta arbetsförmågan. Speciellt som vi ser att det varierar och förhållandet mellan försäkring och förvaltning varierar också.

”Effektivt stöd för återgång i arbete”

”tidigt i sjukfallen klarlägga behov av rehabilitering”


Försäkringskassan handlägger ärendet och det är med varierande snabbhet. Vi har sett ärenden där personen fått vänta upp till 6 månader för ett besked och det verkar helt sanslöst att det får vara så, men det verkar inte vara det normala i alla fall vilket vi är tacksamma över.

Avstämningsmöten = Försäkringskassan ska verka för att andra aktörer såsom vårdgivare, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen tar sitt ansvar i sjukskrivningsprocessen. Möten där dessa aktörer deltar kallas avstämningsmöten. 

årsnittdagar till första avstämningsmöte
2016228
2017321
2018376
2019397
2020456
2021413
2022446
2023471

Ett avstämningsmöte kan man tycka borde ske relativt snart i sjukskrivningsprocessen, men när vi ser till Försäkringskassans siffror så står det att antalet snittdagar till första mötet är ganska många.

Gemensam kartläggning = Ett sätt att komma fram till vilken rehabilitering en person behöver är en gemensam kartläggning. Kartläggningen sker vid ett eller flera avstämningsmöten och avslutas med att personen tillsammans med arbetsförmedlare och handläggare gör en plan för vilka insatser som hen behöver för att närma sig arbetslivet. 

årsnittdagar till första gemensamma kartläggningen
2016501
2017690
2018819
2019904
2020994
20211031
20221074
20231074

De här antalet dagar måste vara fel, eller? För om det är så här illa så kan ju aldrig Försäkringskassan bidra till en snabb återgång till arbete genom en rehabilitering. Men siffrorna är från Försäkringskassan. Har regeringen läst dem?

Här måste Försäkringskassan och regeringen prata ihop sig så att regleringsbrevets mål inte drabbar de sjuka återigen..

Omställningsmöten = När Försäkringskassan bedömer att en person inte längre har rätt till sjukpenning på grund av att hen har arbetsförmåga i andra arbeten på arbetsmarknaden, erbjuds personen ett omställningsmöte tillsammans med Arbetsförmedlingen. Syftet är att informera om stöd som personen kan få av Arbetsförmedlingen i omställningsprocessen, vilket underlättar över- gången mellan myndigheterna. Möten där flera olika aktörer deltar tydliggör aktörernas respektive roller och kan därigenom även öka individens möjlighet att förstå de beslut som fattas.

Det här mötet nekar Försäkringskassan ofta att de ska ha eftersom de anser att när de bedömt någon vara frisk nog att arbeta så har de inget ansvar längre för personen. Tidsbrist är också en bidragande orsak till att de inte har mötena och det lär ju knappast förbättras framöver när Försäkringskassan har fått minska sin personalstyrka och inte ens har tid att svara i telefonen längre.

Tänk att år 2020 så var det över 70.000 nekanden på sjukpenningen och Försäkringskassan hade då inte ens 4.000 omställningsmöten… dåliga odds för att få ett sådant möte alltså. Men det är den sjuka som drabbas och oftast förlorar sin SGI och faller mellan stolarna pga att ingen här tar sitt ansvar.

”Rehabilitering”

Vi har sett att rehabilitering är något som regeringen kommer fokusera på för att driva på hur bedömningarna ska ske och när. Att Alliansen ens döpte sin rehabiliteringskedja till detta när det inte handlar om riktig rehabilitering för individen är ett grymt skämt. Ett extremt dåligt namnval. Bedömningskedja eller avslagskedja är mer passande. Men de kanske trodde att de kunde luras med vad syftet var om de döpte avslagskedjan till något som visade en god vilja (som inte finns).

För dagarna som nämns i rehabkedjan är inte i verkligheten överensstämmande med hur en rehabilitering fungerar. Vi frågade ju ex den Anna Tenjes sakkunnige och kollegorna vad rehab var och de kunde inte svara. Men de har det i regleringsbrevet som en viktig del. Och det kommer bli en viktig del igen när nu Tidö-regeringen går bakåt i utvecklingen och tar tillbaka de hårdare reglerna vid dag 180 och 365.

Vilken sjukdom eller skada tror ni har koll på de där datumen? Varför ska Emma och Stina bedömas på samma dag trots att Emma har en så mycket mer omfattande skada? Och tror ni verkligen att det görs en unik bedömning utifrån varje persons förutsättningar? Vi vet att det påstås det och det står hos Socialstyrelsen, men vi har nog alla hört totala motsatsen kring det här. Där mall-svar drar oss alla över samma kam…

Vi börjar med att se hur avslagen vid de olika rehabiliteringsgränserna sett ut sedan 2016. Det är tyvärr lite svårt att få siffrorna större men vi hoppas att ni kan åtminstone ana vad de är.
Observera väldigt noga vad som skedde vid lagändringen 2021. Den som nu ska återställas till regelerna som var 2020…


Nu kollar vi hur rehabiliteringspenningen funkar hos Försäkringskassan. Siffrorna finns på Försäkringskassans hemsida/ statistikavdelning.

Känns det här tryggt, med tanke på regeringens fokus på rehab och att få oss sjuka/skadade snabbt åter i arbete? Många rehabiliteringar kommer att avbrytas, precis som idag. Så det känns ju inte som rehabilitering egentligen är något som respekteras utan mest är tomt munväder…


Det är ”bara” att överklaga

Sedan så innehöll Försäkringskassans årsredovisning återigen siffror på hur (läs med drypande ironi nu) enkelt det är att överklaga. Att ändringsprocenetn (den blå linjen) sjunker innebär inte att Försäkringskassan bedömt rätt från början. Vi har sett alldeles för många exempel på där både Omprövnadsenehetn på Försäkringskassan (som inte är jurister utan andra handläggare) och Förvaltningsrätten (som består av nämndemän, inte jurister) kopierat Försäkringskassas beslut. Speciellt de med Objektiva Fynd som Högsta Förvaltningsdomstolen fastslagit att det inte finns stöd i lagen för, vilket mängder av kunniga människor och jurister redan talat om sedan flertalet år.

Vi avslutar det här diagramfrosseriet med ytterligare lite diagram. Där syns totala antalet avslag/indrag av sjukpenning. Återigen – se vad lagändringen vid 2021 gjorde och att nu Tidöpartierna vill återgå till 2020… Det här måste vi alla påtala för alla politiker vi ser och talar med på sociala forum. Tjata på dem att se konsekvenserna. Tillsammans kan vi påverka. Det vet vi nu. Bara de vågar lyssna.